Utarmade stadskärnor
Skriftlig fråga 2008/09:87 av Astudillo, Luciano (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-10-15
- Inlämnad
- 2008-10-15
- Besvarad
- 2008-10-22
- Svar anmält
- 2008-10-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:87 Utarmade stadskärnor
av Luciano Astudillo (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
De senaste åren har antalet nyetablerade stormarknader och köpcentrum utanför våra städer ökat markant. Det kräver att konsumenterna har bil för att kunna handla, vilket ökar miljöproblemen och de klimathotande koldioxidutsläppen. Men det leder också till att våra stadskärnor utarmas på kommersiell service i form av livsmedelsbutiker, husgerådsaffärer, klädaffärer och andra specialvarubutiker.
Detta är således en utveckling som rymmer flera negativa problem. Den kvarvarande centrumhandeln ställs inför stora utmaningar när kundunderlaget minskar och stadskärnan utarmas. Det finns också en risk för överetablering av det snabbt växande antalet stormarknader, inte minst när återkommande lågkonjunkturer dämpar efterfrågan.
Danmark införde en ny planlag 2007 som innebär restriktivare möjligheter för specialbutiker att etablera sig utanför statskärnorna. Endast detaljhandel med mycket platskrävande varor, som till exempel bilsalonger, byggmaterielvaruhus får tillåtelse att etablera sig utanför stadskärnorna. Husgerådsaffärer, vitvaruaffärer, möbel- och mattaffärer och dylikt ska enligt den danska planlagen placeras i städernas centrum.
Jag vill därför fråga statsrådet vilka åtgärder han avser att vidta för att använda den danska etableringsmodellen i den svenska plan- och bygglagen.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:87 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2008/09:87 Utarmade stadskärnor
Miljöminister Andreas Carlgren
Luciano Astudillo har frågat statsrådet Mats Odell vilka åtgärder han avser att vidta för att använda den danska etableringsmodellen i den svenska plan- och bygglagen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag vill till en början instämma i Luciano Astudillos uppfattning att en utveckling som leder till att våra stadskärnor utarmas på kommersiell service i form av bland annat livsmedelsbutiker och klädaffärer medför flera negativa konsekvenser och att en utveckling som medför att allt fler konsumenter blir beroende av att ha tillgång till bil bidrar till att öka påfrestningarna på miljön och påverkan på vårt klimat.
Staden är en attraktiv och efterfrågad livsmiljö som för att behålla sin attraktivitet måste planeras och förvaltas så att den kan förena en effektiv utveckling med behoven av god miljö, kultur, service, trygghet och naturområden för rekreation. Den samhällsplanering som sker i dag är i stor utsträckning inriktad just mot att förtäta befintliga bostadsmiljöer, att omvandla tidigare verksamhetsområden samt att ”bygga staden inåt”. Vidare eftersträvas ofta en funktionsblandning där bostäder, service och verksamheter ligger sida vid sida. En samhällsplanering med denna inriktning kan minska transportbehovet, minska trycket på att exploatera värdefulla grönområden i tätorternas ytterområden och bidra till en levande och trygg stadsmiljö. Den kan också medverka till att begränsa klimatpåverkan.
Enligt plan- och bygglagen, PBL, är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Planläggningen ska främja en långsiktigt hållbar utveckling vilket innebär att såväl miljömässiga, sociala som ekonomiska aspekter liksom enskilda intressen ska beaktas. Boverket har den allmänna uppsikten över planeringen och länsstyrelsen ska utöva tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet. Länsstyrelsen ska samverka med kommunerna i deras planläggning och har därvid bland annat att spela en aktiv roll i samband med utarbetande av de kommunala planerna. Länsstyrelsen ska bland annat tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om de allmänna intressen som bör beaktas samt verka för att riksintressen tillgodoses, miljökvalitetsnormer följs och att kommunernas planering samordnas på ett lämpligt sätt.
Jag vill i detta sammanhang framhålla de regler om miljöbedömningar som infördes i PBL i juli 2004 och som innebär att det numera ställs krav på en särskild miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens regler om miljöbedömning av planer och program både vid översiktsplanering och detaljplaneläggning i de fall ett genomförande av en plan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Genom de ytterligare ändringar i PBL som trädde i kraft i maj 2005 säkerställs att detaljplaneläggning för bland annat köpcentrum som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska åtföljas av en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens regler för miljökonsekvensbeskrivning av verksamheter och åtgärder.
Det har från flera håll, bland annat av Riksrevisionen och PBL-kommittén, uppmärksammats att det finns brister i tillämpningen av PBL och att det finns ett behov av kompetensutvecklingsinsatser. Vidare har det konstaterats att de resurser som behövs för att svara mot statens ansvar för att genom uppsikt och tillsyn säkerställa att samhällskraven i PBL tillgodoses i kommunernas planering inte är tillräckliga.
Regeringen har tagit fasta på de brister som uppmärksammats och har därför under 2008 initierat en treårig kompetensutvecklingssatsning med vardera 10 miljoner kronor per år. I budgetpropositionen för 2009 föreslår regeringen vidare att Boverkets och länsstyrelsernas resurser ska öka med sammantaget 35 miljoner kronor per år för att förbättra myndigheternas arbete med uppsikt och tillsyn och därigenom förbättra tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen.
Vi har ett helt annat planeringssystem i Sverige än det danska. Jag tror inte att det skulle vara lämpligt att rakt av applicera en dansk etableringsmodell för detaljhandeln inom ramen för den svenska lagstiftningen. Jag tror däremot att den utveckling som innebär att städerna byggs inåt, den skärpning av kraven på miljöbedömningar och de satsningar vad avser kompetensutveckling och resursförstärkning kommer att leda till en samhällsplanering som på ett bättre sätt än hittills kan tillgodose kraven på en hållbar samhällsutveckling.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.