uppföljning av jämställdhetslagen
Skriftlig fråga 2002/03:1037 av Brodén, Anita (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-06-02
- Inlämnad
- 2003-06-02
- Besvarad
- 2003-06-11
- Svar anmält
- 2003-06-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 juni
Fråga 2002/03:1037
av Anita Brodén (fp) till vice statsminister Margareta Winberg om uppföljning av jämställdhetslagenI jämförelse med andra länder har Sverige utan tvekan kommit långt på jämställdhetsområdet. Vi har antagit en jämställdhetslag vars primära syfte är att främja kvinnors och mäns lika rätt vad gäller arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsvillkor i arbetet. Frågan är hur denna lag har implementerats.
Trots att vi antagit denna jämställdhetslag råder fortfarande osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män, obalans vid tillsättning av högre befattningar och styrelseposter. Obalans råder likaså vid mäns och kvinnors studieval till våra högskolor och universitet. Dagligen läser vi om flickor och kvinnor som blivit utsatta för våld och övergrepp. Vi tvingas konstatera att det dessvärre inte skett så stora framsteg under den senaste tioårsperioden som vi hade hoppats.
Med hänsyn till det ovan nämnda vill jag fråga vilka konkreta åtgärder jämställdhetsministern avser att vidta för se till att jämställdhetslagen bättre ska efterlevas i praktiken.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1037 besvarad av Margareta Winberg
den 11 juni
Svar på fråga 2002/03:1037 om uppföljning av jämställdhetslagen
Vice statsminister Margareta Winberg
Anita Brodén har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att se till att jämställdhetslagen bättre ska efterlevas i praktiken.
JämO har tillsynsansvar över lagen. Sedan bestämmelserna om kartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner i jämställdhetslagen förtydligades och skärptes från årsskiftet 2001, har JämO genomfört omfattande granskningar av arbetsgivare både inom privat sektor, inom statliga myndigheter och inom kommuner vad avser lönekartläggning.
Utvärderingen av JämO:s granskningar kommer att utgöra underlag för överväganden om eventuella lagändringar.
Jämställdhetslagen reglerar inte styrelsetillsättningar. Regeringen har dock under hela 1990-talet aktivt arbetat för att komma till rätta med den sneda könsfördelningen på ledande poster och i styrelser inom den offentliga sektorn genom att sätta upp mål och utveckla rutiner för tillsättningsarbetet. Som exempel kan nämnas att hälften av de nya myndighetscheferna ska vara kvinnor, hälften män. År 2002 var 44 % av de som utsågs till myndighetschefer kvinnor.
De senaste preliminära siffrorna för myndigheternas styrelser visar att andelen kvinnor i de regionala styrelserna år 2002 för första gången nått upp till 50 %. Kvinnorna i de centrala myndigheternas styrelser utgjorde 47 %.
I de statliga bolagens styrelser är 42 % av ledamöterna kvinnor och 58 % män.
När det gäller näringslivet har regeringen små möjligheter att styra. Regeringen har dock på olika sätt, till exempel med seminarier, konferenser och rundabordssamtal med näringslivet arbetat för att inspirera till en förändring i detta avseende.
För att kunna driva utvecklingen framåt mot jämställdhet krävs synlighet. Här är statistik ett viktigt redskap. Den 5 juni 2003 antog riksdagen ett förslag om att företagen ska redovisa hur många kvinnor respektive män som finns i företagsledning och styrelse.
Obalansen mellan kvinnors och mäns studieval vid högskoleutbildning regleras inte heller av jämställdhetslagen. Jag instämmer dock med frågeställaren i att det är viktigt att komma till rätta med den obalans som råder.
Av studenterna utgör männen omkring 40 %, medan 86 % av professorerna är män. För att öka andelen kvinnliga professorer har regeringen satt upp rekryteringsmål för universitet och högskolor. Lokala rekryteringsmål ska sättas upp för samtliga lärarkategorier. Regeringen följer noga denna utveckling.
Jämställdhet uppnås endast genom att samtliga aktörer i samhället bedriver ett idogt och kontinuerligt arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.