Till innehåll på sidan

Ungdomars inkomster i beräkningen av bostadsbidraget

Skriftlig fråga 2022/23:689 av Martina Johansson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-16
Överlämnad
2023-05-17
Anmäld
2023-05-22
Svarsdatum
2023-05-24
Sista svarsdatum
2023-05-24
Besvarad
2023-05-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Tenje (M)

 

Arbetslinjen och att motverka utanförskapet är viktigt för Centerpartiet, och jag tror att det fortfarande är viktigt för regeringen.

När det gäller bostadsbidraget finns det en sak som motverkar just detta. Hemmavarande ungdomars extrajobb.

Det handlar om när ungdomar – låt säga en 15-åring – får sitt första sommarjobb, eller ett extrajobb. Genom detta jobb kan första steget bort från utanförskapet tas.

Som det ser ut i dag räknas ungdomens inkomst in i hushållets samlade ekonomi. Det som då händer i praktiken är att lönen som den här unga personen tjänar gör att bostadsbidraget sjunker för familjen. Vad är då incitamentet för den här unga personen att ta klivet ut på arbetsmarknaden, bryta utanförskapet och ingå i arbetslinjen?

Därför är min fråga till statsrådet Anna Tenje:

 

Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att bostadsbidraget inte ska vara ett hinder för att en ung person ska skaffa sitt första arbete?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:689 besvarad av Statsrådet Anna Tenje (M)

S2023/01708 Socialdepartementet Äldre- och socialförsäkringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:689 av Martina Johansson (C)
Ungdomars inkomster i beräkningen av bostadsbidraget

Martina Johansson har frågat mig vad jag och regeringen avser göra för att bostadsbidraget inte ska vara ett hinder för att en ung person ska skaffa sitt första arbete.

Jag och regeringen är eniga med Martina Johannson om att arbetslinjen är viktig och särskilt för unga som står i början av sitt vuxna liv. Det ska alltid löna sig att arbeta i stället för att leva på bidrag.

Bostadsbidraget är en inkomstprövad socialförsäkringsförmån som har såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften. Bostadsbidragets storlek bestäms av hushållets sammansättning, den bidragsgrundande bostadskostnaden, bostadens storlek och den bidragsgrundande inkomsten.

En ungdoms ekonomi kan påverka storleken på hushållets bostadsbidrag endast om barnet har förmögenhet eller inkomst av kapital, t.ex. ränteinkomster eller utdelningar. När ett hushålls samlade förmögenhet överstiger 100 000 kronor beräknas 15 procent av det överstigande beloppet som en del av den bidragsgrundande inkomsten. På motsvarande sätt läggs den del av barns inkomst av kapital som överstiger 1 000 kronor till den bidragsgrundande inkomsten. Det är alltså först om ett barns inkomster av extraarbete sparas och även är över en viss nivå, så att det blir till en förmögenhet eller leder till inkomst av kapital, som inkomsterna kan påverka bostadsbidraget.

Även i fråga om andra förmåner och bidrag görs det undantag för barns inkomster för att det ska finnas incitament för unga att vilja ha en inkomst oavsett föräldrarnas hushållsekonomi. När det gäller ekonomiskt bistånd kan exempelvis hemmavarande barn och skolungdomar som är under 21 år ha inkomster upp till ett prisbasbelopp per år utan att inkomsterna beaktas vid prövningen av föräldrarnas rätt till bistånd. Ett annat exempel är underhållsstödet. Om ett barn har egna inkomster ska hälften av den del som överstiger 60 000 kronor per år minska underhållsstödet.

Genom inkomstprövningen gynnar bostadsbidragen särskilt de hushåll som har de lägsta inkomsterna. Samtidigt är det av vikt att systemet uppmuntrar till eget arbete och inkomst för såväl vuxna som ungdomar i hushållet. Risken för låg ekonomisk standard är betydligt lägre för den som har ett arbete. Det är en rimlig avvägning att även barns förmögenhet och inkomst av kapital över en viss nivå kan påverka bostadsbidragets storlek för ett hushåll.

Stockholm den 24 maj 2023

Anna Tenje

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.