ungdomar och det parlamentariska arbetet
Skriftlig fråga 2002/03:734 av Sabuni, Nyamko (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-03-28
- Inlämnad
- 2003-03-28
- Besvarad
- 2003-04-02
- Svar anmält
- 2003-04-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:734
av Nyamko Sabuni (fp) till statsrådet Mona Sahlin om ungdomar och det parlamentariska arbetetDet är viktigt att intressera ungdomar för demokratin så att fler röstar. Regeringen borde försöka få fler ungdomar att ta del av det offentliga livets arbete så att ungdomar får se den levande demokratin.
Man kan se på det senaste valet, att inte alla ungdomar har använt sin rösträtt. En anledning till det kan vara att inte alla har fått tillräcklig utbildning i det ämne som berör oss alla; politik. Det faktum att inte alla ungdomar använder sin rösträtt försvagar samhället. När dessa ungdomar inte röstar, och växer upp med den vanan bryts samhället ned successivt. De folkvalda församlingarna kommer då inte att representera hela samhället. En praoplats för ungdomar kan tjäna som en inspirationskälla för kommande yrkesval och öka intresset för politiken och partier. De offentliga beslutande organen som arbetsplatser kan ibland hos ungdomar ses som slutna fort dit få har tillträde. Denna bild kan brytas ned och förbytas till något positivt om portarna öppnas så att fler skolelever kan praoa på offentliga beslutande organ. Dessa tankar formulerades av en praoelev som jag hade hos mig i höstas. Min fråga till statsrådet Mona Sahlin är:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att öka intresset och kännedomen hos ungdomar om det parlamentariska arbetet?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:734 besvarad av Mona Sahlin
den 2 april
Svar på fråga 2002/03:734 om ungdomar och det parlamentariska arbetet
Statsrådet Mona Sahlin
Nyamko Sabuni har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka intresset och kännedomen hos ungdomar om det parlamentariska arbetet.
Ungdomar kan på ett naturligt sätt komma i kontakt med politiken och det parlamentariska arbetet genom att politiska partier och andra politiska organisationer medverkar i skolan. Skolverket fick den 30 maj 2002 regeringens uppdrag att "undersöka vilka möjligheter som finns för politiska partier, deras ungdomsförbund och andra samhällspolitiskt engagerade organisationer att verka i skolan och delta i undervisningen". Uppdraget redovisades den 3 februari 2003 i rapporten Politik i skolan. Skolverket föreslår att ett stöd- och referensmaterial om de legala och generella ramarna för skolans politiska omvärldskontakter bör tas fram till verksamma inom skolan. Regeringen bereder nu denna fråga vidare.
Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att stödja utvecklingen av ungdomars egen organisering. Vi planerar att avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för detta ändamål. Medlen ska fördelas till ungdomsorganisationernas egna projekt på området. Utveckling av organisationsformer och metoder i syfte att öka ungdomars engagemang för att påverka den demokratiska utvecklingen i samhället är prioriterat. Utveckling av de politiska ungdomsförbundens demokratiarbete i skolan uppmärksammas särskilt i satsningen.
Därutöver vill jag understryka att skolans ansvar när det gäller att förmedla kunskap om vårt demokratiska system är tydligt och klart reglerat i de styrdokument som regering och riksdag fastställt. Skolan ska i sin undervisning sträva efter att eleven ska bli förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Enligt målen i grundskolans kursplan för de samhällsorienterade ämnena ska eleverna i slutet av nionde skolåret förstå grundläggande begrepp och företeelser i ett demokratiskt system och kunna problematisera demokratiska förhållningssätt i vardagen.
Även om ungdomars valdeltagande i 2002 års val var lägre än genomsnittet, är bilden av ungdomars sviktande intresse för politik långt ifrån entydig. Medlemsantalet i de politiska ungdomsförbunden ökar nu för första gången på många år. Över 9 000 nya medlemmar har tillkommit vilket motsvarar en ökning med 17 %.
När det gäller ungdomars inställning till att rösta visar en nyligen publicerad rapport från Ungdomsstyrelsen (Unga medborgare 2003:2) att 18-åringar i Sverige fortfarande anser att rösta i val är det mest effektiva sättet att påverka politiken @ mer effektivt än exempelvis att arbeta för att få uppmärksamhet ifrån press, radio och TV. Ändå finns det flera studier som visar att ungdomar har ett ökande intresse för politiskt arbete i nya former såsom undertecknande av protestlistor, demonstrationer och engagemang i enfrågerörelser.
Jag håller med Nyamko Sabuni om att det är positivt med samverkan mellan skolan och våra beslutsfattande institutioner kring exempelvis praktik eller studiebesök. Det finns i dag möjligheter till sådan samverkan för såväl grundskole- som gymnasieelever. Jag hoppas att intresset för att ta emot en skolelev finns hos fler i våra folkvalda församlingar, inte minst i riksdagen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.