Uigurerna i Kina
Skriftlig fråga 2007/08:1072 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-04-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2008-04-11
- Besvarad
- 2008-04-17
- Svar anmält
- 2008-04-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 april
Fråga
2007/08:1072 Uigurerna i Kina
av Birgitta Eriksson (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Uigurer är ett turkfolk på åtta–tio miljoner som i huvudsak är bosatta i Xinjiang i västra nuvarande Kina, särskilt förr kallat Östturkestan. Uigurerna är den största etniska gruppen i Xinjiang, 45 procent av befolkningen. Uigurerna är en av Kinas 56 officiellt erkända etniska grupper. Det finns även uiguriska samhällen i Kazachstan, Kirgizistan, Mongoliet, Uzbekistan, Turkiet samt en mindre grupp i Hunanprovinsen i södra Kina. Andelen hankineser har ökat i Xinjiang från ca 6 procent 1949 till 41 procent i dag, detta mycket genom en medveten invandringspolitik av samma slag som pågår i Tibet. Inflyttningen kan också jämföras med inflyttningen av etniska ryssar i Estland och Lettland under Sovjetunionen. Xinjiangs förhållande till Kina kan också jämföras med Kosovos till Serbien.
Xinjiang utgör en sjättedel av Kinas yta och är rikt på råvaror. Kinas provsprängningar har genomförts vid Lop Nor i Xinjiang.
Kinas förtryck av uigurerna och medvetna inflyttningspolitik har inte väckt samma uppmärksamhet som motsvarande politik i Tibet. En förklaring kan vara att uigurerna är muslimer och att deras självständighetssträvanden har utpekats som kopplad till muslimsk fundamentalism och terrorism. Xinjiang har inte heller av västvärlden uppfattats som en tidigare autonom stat på samma sätt som Tibet.
Hur avser statsrådet att bland annat i samband med OS uppmärksamma uigurernas situation i Kina och förhållandena i Xinjiang?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1072 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2007/08:1071 Inre Mongoliet och mongoler i Kina
2007/08:1072 Uigurerna i Kina
Utrikesminister Carl Bildt
Birgitta Eriksson har frågat mig i två riksdagsfrågor hur jag avser att bland annat i samband med OS ta upp mongolernas situation i Kina och verka för frigivning av fängslade aktivister som Hada samt uppmärksamma uigurernas situation i Kina och förhållandena i Xinjiang. Jag väljer att besvara dem i ett sammanhang.
Mongolerna är en av de största av Kinas 55 officiella minoriteter vilka tillsammans utgör knappt 10 procent av Kinas befolkning. Minoriteterna har inte fått samma standarförbättring som majoriteten av hankineser har fått. De är också underrepresenterade i nationella politiska sammanslutningar och deras tillgång till utbildning och hälsa är generellt sett sämre. Detta uppmärksammar vi i den årliga MR-översikt som Sverige publicerar.
Uigurerna har status av minoritetsfolk i den autonoma regionen Xinjiang och får därigenom en del rättigheter som är kopplat till detta. Trots det upplevs från myndigheterna i Peking delar av de nationella strömningar som finns bland uigurerna som potentiella hot mot den ”nationella enigheten”. Enskilda individer som verkat för en i myndigheternas ögon allt för långt gången autonomi har fängslats. East Turkestan Islamic Movement (ETIC) klassades, i efterdyningarna av attackerna på World Trade Center och den jakt på terrorister som följt, av FN som en terroristorganisation.
Såväl Sverige som EU arbetar kontinuerligt, oberoende av om det arrangeras ett OS eller inte, med att påverka situationen för mänskliga rättigheter i Kina. EU har en dialog om mänskliga rättigheter två gånger per år med Kina. Sverige har sedan 2006 en bilateral motsvarande dialog. Vi bedriver sedan 1996 ett framgångsrikt biståndssamarbete inom rättsområdet. Vid överläggningar på olika politiska nivåer mellan Sverige och Kina diskuteras också frågor om mänskliga rättigheter. Inte minst har statsministerns besök i Kina den 11–15 april 2008 visat hur aktivt Sverige arbetar med frågor om mänskliga rättigheter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.