trygghet och säkerhet på arbetsplatser

Skriftlig fråga 2003/04:1341 av S. Persson , Göran (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-06-16
Inlämnad
2004-06-16
Besvarad
2004-06-30
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 juni

Fråga 2003/04:1341

av Göran S. Persson i Simrishamn (s) till statsrådet Hans Karlsson om trygghet och säkerhet på arbetsplatser

Nyligen presenterades dystra siffror av försäkringsbolaget AFA i fråga om olycksfall i arbetslivet. Inom alla yrken ökar antalet fall som leder till sjuk- eller aktivitetsersättning @ det vill säga förtidspension. Det skiljer sig också kraftigt mellan yrkeskategorierna. Den farligaste arbetsplatsen är en såg eller ett snickeri. Tillsammans med metallarbetarna och gruvarbetarna löper träindustriarbetarna en betydligt högre risk att råka ut för olyckor eller arbetssjukdom. Man kan också urskilja en oroväckande utveckling i fråga om våld och hot, där risken för att drabbas av våld och hot i samband med arbete har ökat kraftigt för vissa yrkesgrupper, exempelvis för kriminalvårdare, inom olika vårdyrken och för kassapersonal. Utöver den skada, ofta både fysisk och psykisk, som drabbar individen i dessa fall, innebär det också en stor ekonomisk förlust för samhället. Runt 8 miljarder betalas ut i ersättning varje år. Att förebygga och förhindra risken för olyckor och våld på arbetsplatserna är således av stor vikt @ både för enskilda individer och för samhället i stort. En trygg och säker arbetsplats måste vara en rättighet. Ett bra steg mot detta mål skulle kunna vara att införa en nollvision @ liknande den som finns inom trafikpolitiken @ i fråga om olycksfall, våld och hot på våra arbetsplaster.

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att förbättra tryggheten och säkerheten på svenska arbetsplatser?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1341 besvarad av Hans Karlsson

den 30 juni

Svar på fråga 2003/04:1341 om trygghet och säkerhet på arbetsplatser

Statsrådet Hans Karlsson

Göran Persson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att förbättra tryggheten och säkerheten på svenska arbetsplatser.

De arbetsskador som ökat snabbast under de senaste åren är de som beror på sociala och organisatoriska förhållanden. Tidigare vanliga typer av arbetsskador finns emellertid kvar och ökar inom vissa sektorer av arbetslivet. Våld och hot är ett ökande problem.

Arbetsmiljöverket (AV), som är tillsynsmyndighet på arbetsmiljöområdet, fick under åren 2001@2003 en anslagshöjning på sammanlagt ca 100 miljoner som innebar att ca 70 nya inspektörer kunde nyanställas. Under 2003 har de nya inspektörerna fullbordat sin utbildning, vilket kan avläsas i att antalet ställda krav ökat med 66 %. Som exempel på AV:s insatser när det gäller arbetsolyckor under det senaste året kan nämnas distriktsvisa kampanjer som avsett bland annat hot och våld, kassaarbete och truckar samt riksövergripande kampanjer som gällt fallolyckor i byggbranschen och kemiska hälsorisker. Vidare kan nämnas AV:s så kallade haverikommission som har till uppgift att systematiskt utreda orsakssamband bakom allvarliga tillbud och olycksfall. AV bedriver ett ökat samarbete med Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren för att åstadkomma effektivare handläggning av arbetsmiljöbrott. AV:s tillsynsinsatser har till exempel lett till åtgärder mot tunga lyft inom byggsektorn, varudistribution, vård och omsorg samt till en tydlig förstärkning av åtgärder mot hot och våld inom detalj- och petroleumhandeln.

I Arbetsmiljöverkets verksamhetsprogram 2004@2006 har branscherna hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster, skola, bygg och anläggning, transport och trävaruindustri prioriterats. I programmet har det angivits särskilda strategier och mål både när det gäller olycksfall och i fråga om våld och hot.

Regeringen har tillsatt en utredning för att klarlägga vissa frågor som gäller företagshälsovården samt en utredning för att gå igenom delar av arbetsmiljölagen. Bland annat gäller det effektivare tillsyn då utländska arbetsgivare tillfälligt bedriver arbete i Sverige och arbetsmiljön för barn och elever.

De regionala skyddsombuden utgör en viktig strategisk resurs för bättre arbetsmiljö vid mindre företag. Under 2004 lämnades ett statligt bidrag på ca 100 miljoner kronor till de regionala skyddsombudens verksamhet.

Regeringen har vidare inom ramen för en strategi för hälsa i arbetslivet vidtagit ett flertal andra åtgärder för att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Regeringen och samarbetspartierna presenterade i december 2003 en gemensam avsiktsförklaring "Ett hälsosammare arbetsliv". I denna anges ytterligare åtgärder för ett förbättrat arbetsmiljöarbete. Avsiktsförklaringen bygger på att arbetsmarknadsparternas arbete och ansvarstagande är centralt när det gäller dessa frågor. I enlighet med avsiktsförklaringen har bland annat ett särskilt arbetsmiljöråd under min ledning tillsatts med företrädare för samarbetspartierna samt skyddsombud och andra företrädare för fackliga organisationer, företrädare för arbetsgivarorganisationer, forskare, företagshälsovården, myndigheter och organisationer som är aktiva inom området.

Åtgärder för att bringa ned arbetsolyckorna är i hög grad en fråga för Arbetsmiljöverket. De åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas inom ramen för strategin och avsiktsförklaringen syftar till att förstärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och därmed till att förbättra tryggheten och säkerheten på svenska arbetsplatser.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.