tolkning och rättsäkerhet i rättsprocesser

Skriftlig fråga 2003/04:475 av Ekström, Anne-Marie (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-12-15
Inlämnad
2003-12-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-01-15
Svar anmält
2004-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 december

Fråga 2003/04:475

av Anne-Marie Ekström (fp) till justitieminister Thomas Bodström om tolkning och rättsäkerhet i rättsprocesser

För en person med annat modersmål än det svenska och som ställs inför domstol är det utomordentligt viktigt att det han eller hon säger i samband med domstolsprocessen blir korrekt tolkat och att rätt information återges. De som tolkar måste ha god kompetens och kunna uttolka nyanser i språket.

I dag råder brist på rättstolkar varför det i många fall kommer en icke kompetent tolk till en domstolsförhandling. En översättning kan bli helt felaktig vilket kan medföra att en åtalad person kan råka ut för att bli felaktigt dömd. Detta medför att rättssäkerheten hotas.

För två år sedan tillsattes en utredning för att se över tolkverksamheten. Den har skjutits upp gång på gång. Sluttidpunkt anges nu till den 15 januari. Förhoppningsvis hålls detta datum men när utredningen väl läggs fram är det viktigt att den fortsatta beredningen går skyndsamt.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta så att tolkning i samband med rättsprocesser utförs av kvalificerade tolkar?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:475 besvarad av Mona Sahlin

den 15 januari

Svar på fråga 2003/04:475 om tolkning och rättssäkerhet i rättsprocesser

Statsrådet Mona Sahlin

Anne-Marie Ekström har frågat justitieminister Thomas Bodström vilka åtgärder han avser att vidta så att tolkning i samband med rättsprocesser utförs av kvalificerade tolkar. Frågan har överlämnats till mig.

Det är naturligtvis av största vikt att tolkning i samband med rättsprocesser utförs av kvalificerade tolkar.

Rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen innehåller regler om att tolk ska användas om den som ska höras inför rätten inte behärskar svenska språket. Den myndighet som förordnar tolk ansvarar för att denne har erforderlig kompetens.

Tolkar och översättare auktoriseras av Kammarkollegiet i enlighet med de krav som uppställs i förordning (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare. Av förordningen framgår att ett villkor för auktorisation bland annat är att personen i fråga är känd för redbarhet och även i övrigt är lämplig som tolk. Innan auktorisation sker, hålls bland annat ett muntligt prov där man går igenom god tolksed och etiska frågor. Vidare kontrolleras om personen förekommer i misstanke- och belastningsregistret. Kammarkollegiet utövar även tillsyn över tolkarnas verksamhet. En anmälan gentemot en enskild tolk kan i förkommande fall leda till varning eller återkallad auktorisation. En auktoriserad tolk kan även få bevis om speciell kompetens som exempelvis rättstolk.

Det är riktigt att det beträffande flera språk råder brist på auktoriserade tolkar och att detta är ett problem ur rättssäkerhetssynpunkt. Det talas ett stort antal språk i vårt land och det är därför svårt att tillhandahålla auktoriserade tolkar i alla ärenden.

Utredningen om tillsyn över tolkförmedlingar (dir. 2001:114) undersöker behovet av tillsyn och kvalitetskontroll över tolkförmedlingarnas verksamhet och om auktorisation av tolkförmedlare bör införas. Betänkandet ska överlämnas i februari och kommer att remissbehandlas. Därefter kommer regeringen att ta ställning till vilka eventuella åtgärder som behövs för att säkra tillgången till kvalificerade tolkar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.