Tillväxt och utveckling i norr
Skriftlig fråga 2005/06:706 av Rådström, Britta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-12-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-01-10
- Svar anmält
- 2006-01-17
- Anmäld
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 december
Fråga 2005/06:706 av Britta Rådström (s) till statsrådet Ulrica Messing (s)
Tillväxt och utveckling i norr
Barentsområdet anses i framtiden bli den mest dynamiska tillväxtregionen i Europa. Tillsammans med Bottenviken, med dess industribälte, anses området nu vara av stor strategisk betydelse för att förse den europeiska industrin med råvaror och halvfabrikat. De stora industriella aktörerna efterlyser beslut om infrastrukturinvesteringar för att tillgodose transportbehovet över gränserna.
Kommunikationer i östvästlig riktning samt sydnordlig riktning är absolut nödvändiga för att utveckla handeln mellan länderna. När det gäller infrastrukturen krävs omfattande investeringar i järnväg, flyg och vägnät för att förbinda de norra delarna av Sverige, Norge och Finland med Murmansk@Arkhangelsk-området.
Med de många gruvfyndigheter som gjorts i Västerbottens läns inland de senaste åren måste också Gunnarns flygplats garanteras på längre sikt. Norrbotniabanans byggande är en absolut nödvändighet för den fortsatta utvecklingen och måste ses som en strategisk länk för en enhetlig transportlinje från Narvik över Torneå till Arkhangelsk, det som nu kallas Barents Link. Allt detta skapar tillväxt, arbete och befolkningstillväxt. Därför är det oerhört viktigt att de nationella regeringarna och parlamenten driver på utvecklingen för att i första hand binda samman Norden och Ryssland.
Vad avser statsrådet att göra för att utveckla samarbetet mellan vår regering och regeringarna i Norge, Finland och Ryssland i syfte att tillvarata tillväxten i den norra delen av Europa?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:706 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:706 om tillväxt och utveckling i norr
Statsrådet Ulrica Messing
Britta Rådström har frågat mig vad jag avser att göra för att utveckla samarbetet mellan vår regering och regeringarna i Norge, Finland och Ryssland i syfte att tillvarata tillväxten i den norra delen av Europa. Britta Rådström hävdar att Barentsområdet anses bli Europas mest dynamiska tillväxtregion i framtiden och därför krävs det omfattande investeringar i järnväg, flyg och vägnät.
Frågan är mycket bred, men jag uppfattar att den främst handlar om transportinfrastruktur. Jag vill först framhålla att Barentsområdet, liksom hela Östersjöområdet och flera andra regioner i Europa, är intressanta i ett framtida tillväxtperspektiv. Inom Barentsområdet finns det omfattande naturresurser och potentiella råvarutillgångar som kan komma att få betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Det är givetvis så att det är nödvändigt att transporterna fungerar väl för att tillgångarna ska kunna tas till vara på ett hållbart sätt.
Sverige deltar aktivt i Barentsrådet, i vilket även ingår de övriga nordiska länderna, Ryssland och Europeiska kommissionen. Barentsrådet har till uppgift att stödja och främja det mellanstatliga samarbetet samt att säkra en hållbar utveckling i norra Europa. På länsnivå finns ett motsvarande samarbete i Barents regionråd. Bland aktiviteterna kan nämnas Barents Industriella Partnerskap som är en plattform för dialog mellan representanter för industrin, de centrala och regionala myndigheterna samt universiteten och högskolorna.
Barentsrådet har uttalat att den så kallade Northern East-West Transport Corridor, som inkluderar Barents Link, bör utvecklas som en prioriterad transportaxel i området. Frågor om infrastruktur, transport, logistik med mera hanteras på den mellanstatliga nivån särskilt inom Barents Euro-Arctic Transport Area, BEATA. Under BEATA har Interregprojektet Sustainable Transport in the Barents Region nyligen genomfört en serie studier av hela transportsystemet i Barentsområdet. Projektet kommer att fortsätta i en andra fas under de kommande två åren och ska då leda fram till konkreta förslag.
Inom EU reviderades riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten, TEN-T, under 2004. Revideringsbeslutet föregicks av en omfattande analys av de gränsöverskridande transportbehoven inom ett utvidgat EU och resulterade i en utökning av de prioriterade projekten. I det sammanhanget etablerades begreppet ”motorvägar till havs”, som omfattar hela Östersjön. Medlemsländerna arbetar nu med att utveckla sjömotorvägsprojekt som kan förbättra förutsättningarna för en hållbar, gränsöverskridande sjöfart.
I förlängningen av TEN-T-arbetet har kommissionen initierat en översyn av de paneuropeiska transportkorridorerna, det vill säga förbindelserna mellan EU och grannländerna. I november 2005 presenterade en högnivågrupp, ledd av förra kommissionären de Palacio, sin rapport om utvidgning av de större korridorerna till länderna utanför EU. Gruppen har identifierat fem övergripande transnationella korridorsystem, varav ett i norra Europa. De öst@västliga förbindelserna är i fokus och bland annat pekas en korridor ut mellan Narvik, Haparanda, Torneå och Ryssland.
Ansvar för genomförandet av specifika projekt inom korridorerna vilar givetvis i första hand på de berörda staterna. Jag är tillfreds med att vi i Sverige har fastställda långsiktsplaner för utvecklingen av vår infrastruktur och att vi fattat beslut om till exempel upprustning av Malmbanan samt upprustning respektive nybyggnad av de olika delarna på Haparandabanan. Dessa investeringar kommer att vara betydelsefulla för de gränsöverskridande transporterna i Barentsområdet.
Min bedömning är att det finns ett väl fungerande samarbete kring transport- och infrastrukturfrågor både inom EU och mellan regeringarna i norra Europa. Jag kommer även i fortsättningen att verka inom etablerade forum för en hållbar utveckling av transportsystemet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.