tankeförbudsparagrafen i kärntekniklagen

Skriftlig fråga 2004/05:904 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-02-09
Inlämnad
2005-02-09
Besvarad
2005-02-16
Svar anmält
2005-02-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 februari

Fråga 2004/05:904

av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Lena Sommestad om tankeförbudsparagrafen i kärntekniklagen

Riksdagen beslöt 1987 att i kärntekniklagen införa en bestämmelse (6 §) som stadgar att "ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor". Tankeförbudet har sedan det tillkom kritiserats från flera utgångspunkter, och frågan har rests om förbudet inte kan anses vara oförenligt med de principer om yttrande- och tankefrihet som bör ligga till grund för all lagstiftning. Lagtext är förvisso inte värderingsfri, men det framstår som märkligt att använda lagtext i syfte att göra politiska markeringar.

Därtill har tankeförbudet haft en hämmande effekt på den akademiska friheten. Under hösten 1995 samlade sig över hundra svenska professorer och forskare från landets universitet och högskolor till ett upprop till regeringen om att avskaffa tankeförbudet.

Den statliga utredning som senast såg över kärntekniklagen ansåg i sitt betänkande Översyn av lagstiftningen på kärnenergiområdet (SOU 1991:95) att tankeförbudet borde slopas. Utredningen konstaterade att paragrafen inte är motiverad av säkerhetsskäl och därför inte hör hemma i en utpräglad säkerhetslag som kärntekniklagen. Jag delar denna slutsats.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Är statsrådet beredd att verka för ett upphävande av 5 och 6 §§ i kärntekniklagen och därmed häva tankeförbudet på kärnenergiområdet?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:904 besvarad av Lena Sommestad

den 16 februari

Svar på fråga 2004/05:904 om tankeförbudsparagrafen i kärntekniklagen

Statsrådet Lena Sommestad

Torsten Lindström har frågat om jag är beredd att verka för ett upphävande av 5 och 6 §§ i kärntekniklagen och därmed häva tankeförbudet på kärnenergiområdet.

Låt mig fört göra klart att syftet med 6 § i kärntekniklagen aldrig varit att förbjuda forskning eller begränsa yttrandefriheten utan att förbjuda projektering och planering av nya kärnkraftsreaktorer. Detta framkommer i propositionen (1986/87:24) om förbud mot nya kärnkraftsreaktorer. Där framförs tydligt att lagen inte avser att inkräkta på det tekniska utvecklingsarbetet eller möjligheterna till fri opinionsbildning. Det är således inte korrekt att kalla detta för ett tankeförbud.

Jag har dock förstått att många precis som Torsten Lindström, uppfattar kärntekniklagens 6 § som ett forskningsförbud. Detta har även påpekats i betänkandet från Kärnsäkerhetsutredningen (SOU 2003:100). Utredaren föreslår där att denna paragraf tas bort just på grund av att den så ofta missförstås och att den egentligen saknar betydelse då det i 5 § kärntekniklagen finns ett förbud att meddela tillstånd till nya kärnkraftsreaktorer.

Att Torsten Lindström även vill upphäva 5 § i kärntekniklagen ser jag med förvåning då denna paragraf är kärnan i hela kärntekniklagen, det vill säga att all kärnteknisk verksamhet kräver tillstånd och ska prövas av antingen regeringen eller den myndighet regeringen utser.

Jag tar här tillfället i akt att informera om att det pågår en beredning av en proposition om ökat strålskydd och kärnsäkerhet i Regeringskansliet.

I samband med denna kommer regeringen att ta ställning till utredarens förslag om att ta bort 6 § i kärntekniklagen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.