Sveriges inställning till fusionsforskning
Skriftlig fråga 2004/05:577 av Saarinen, Ingegerd (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-12-10
- Inlämnad
- 2004-12-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-12-20
- Svar anmält
- 2005-01-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 december
Fråga 2004/05:577
av Ingegerd Saarinen (mp) till finansminister Pär Nuder om Sveriges inställning till fusionsforskningJag har tidigare ställt en fråga om ITER enligt följande:
"Enligt pressuppgifter efter ministerrådet den 27 november överväger EU att driva fusionsprojektet ITER i egen regi, utan stöd av Japan och USA men tillsammans med Ryssland och Kina. Eftersom den samlade kostnaden för projektet anges till 10 miljarder euro, exklusive kostnaden för en neutronkälla för ytterligare nästan 3 miljarder euro, torde frågan dock åtminstone få behandlas också av Ekofin.
Reaktorn kommer inte att producera någon el. En eventuell elproducerande reaktor kan inte konstrueras förrän det finns erfarenhet från minst tio års drift av ITER och från den tidigare nämnda neutronkällan IFMIF. Den kommer troligen att kosta mer än ITER och kan stå klar tidigast omkring år 2035. Kommersiell fusionskraft kan komma tidigast mot slutet av seklet.
Avser Pär Nuder att stödja ett eventuellt tilläggsyrkande till budget vid kommande Ekofinmöte?"
Detta besvarade Nuder med att frågan inte finns på dagordningen på nästa Ekofinmöte. Jag får då förtydliga frågan:
Avser finansministern att vid något finansministermöte vid något tillfälle ifrågasätta rimligheten att satsa 100 miljarder av de europeiska skattebetalarnas pengar på detta projekt?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:577 besvarad av Pär Nuder
den 17 december
Svar på fråga 2004/05:577 om Sveriges inställning till fusionsforskning
Finansminister Pär Nuder
Ingegerd Saarinen har frågat mig om jag vid något finansministermöte avser att ifrågasätta rimligheten i att satsa 100 miljarder av de europeiska skattebetalarnas pengar på fusionsprojektet ITER.
I Europa har ett mera organiserat samarbete om fusionsforskning för fredlig användning pågått sedan 1959 inom ramen för Euratom. Alla EU:s ramprogram för forskning har haft separata program för fusionsforskning. Detta har främst avsett stöd till verksamheten vid världens största fusionsforskningsreaktor, Joint European Torus (JET) utanför Oxford i Storbritannien som drivs sedan 1983 i samverkan mellan ramprogrammen och de olika europeiska länderna.
Forskningen vid JET har givit värdefulla resultat. Tillämpningarna finns på mycket lång sikt, minst 20-30 år, och kräver att större reaktorer än JET byggs. För detta ändamål planeras nästa generations reaktor, the International Thermonuclear Experiment Reactor (ITER). Avsikten är att ITER ska byggas i ett internationellt samarbete. Oavsett antalet deltagande länder i detta samarbete kommer kostnaden för Euratoms fusionsforskning att bli densamma.
Budgeten för EU:s forskningsprogram diskuteras bland EU:s forskningsministrar på konkurrenskraftsrådet. Jag har ingen avsikt att föregå den diskussionen. Generellt sett anser regeringen att forskningsområdet är ett område där EU:s skattebetalare får god valuta för pengarna. I förhandlingarna om EU:s långtidsbudget, så kallade finansiella perspektiv, för perioden 2007@2013 driver regeringen att medel ska omfördelas till bland annat forskningsåtgärder inom ett tak för åtaganden om 1 % av EU:s BNI.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

