studiemedel
Skriftlig fråga 2003/04:579 av Lindström, Torsten (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-01-20
- Anmäld
- 2004-01-20
- Besvarad
- 2004-01-28
- Svar anmält
- 2004-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 januari
Fråga 2003/04:579
av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om studiemedelDen längsta tid som man kan få studiemedel är begränsad till ett visst antal veckor per utbildningsnivå. På grundskolenivå kan man studera med studiemedel maximalt 40 veckor om man har grundskoleutbildning, 80 veckor om man inte har det och 100 veckor om färdighetsträning i läsa och skriva behövs. På gymnasienivå kan man studera med studiemedel maximalt 40 veckor om man har gymnasieutbildning och 120 veckor om man inte har det. På högskolenivå kan man studera maximalt 240 veckor med studiemedel.
Möjligheten att ta ut studiemedel för ett mindre antal veckor än kursens längd finns, och att därigenom spara veckor. Det finns dock fall med studerande som finansierat studier med fullt veckotal med fullt bidrag samt eget sparande och avstått från att låna. När dessa når maxtiderna för studiemedel har de inte utnyttjat sina möjligheter att använda statlig finansiering till fullo. De ställs inför en mycket svår situation om de inte hittar arbete eller kan räkna med ekonomiskt stöd från föräldrar eller släkt.
Det är mycket viktigt att det redan tillsammans med lånevillkoren med mera klart framgår hur man ska agera för att inte gå miste om studiemedel om man inte avser att ta ut ett fullt studielån. Studieovana utgör här en särskild riskgrupp.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:
Vad avser ministern att göra för att studiemedlet ska betraktas som en pott där tidigare icke utnyttjade lån bör kunna komma i fråga efter maximala tidsgränsens utgång?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:579 besvarad av
Svar på fråga 2003/04:579 om studiemedel
Utbildningsminister Thomas Östros
Torsten Lindström har frågat mig vad jag tänker göra för att studiemedlet (lån och bidrag) ska betraktas som en pott där icke tidigare utnyttjade lån ska kunna komma ifråga efter maximala tidsgränsens utgång.
Inledningsvis vill jag understryka att det svenska studiestödssystemet i en internationell jämförelse är ytterst generöst och ger de allra flesta goda förutsättningar att bedriva framgångsrika studier. Det nya generella studiestödssystem som infördes den 1 juli 2001 innebär bland annat högre studiebidrag, högre fribelopp och pensionsgrundande studiebidrag. Bidragsdelen höjdes med 6,7 procentenheter till 34,5 % av totalbeloppet. Studiestödssystemet ska göra det ekonomiskt möjligt för så breda grupper som möjligt att bedriva studier.
En central princip i det nya systemet är att göra det möjligt för den studerande att undvika en alltför stor skuldbörda, vilket var ett stort problem i det tidigare systemet. Den höjda bidragsnivån leder till att skuldsättningen minskar för den studerande. Det nya systemet har också utformats på så sätt att den studerande kan överblicka konsekvenserna av sitt åtagande. Detta genom att den enskildes ansvar för upptagna lån har blivit tydligare.
Studiemedelssystemet har utformats för att för det stora flertalet studerande möjliggöra effektiva studier på heltid. Det ligger i såväl samhällets som den enskildes intresse att studierna inte onödigtvis drar ut på tiden. Att särskilja låne- och bidragsdelarna, som Torsten Lindström föreslår, skapar felaktiga incitament och regeringen har därmed inga planer på att förändra studiestödssystemet i den riktningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.