Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

strukturella reformer för yrkeslärarutbildningen

Skriftlig fråga 2004/05:1157 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-03-07
Anmäld
2005-03-08
Besvarad
2005-03-16
Svar anmält
2005-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 mars

Fråga 2004/05:1157

 av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Lena Hallengren om strukturella reformer för yrkeslärarutbildningen

Under 1990-talets fem första år examinerades ca 800 yrkeslärare per år för att sjunka till ca 300 per år de senaste fem åren. Orsakerna till detta kan vara flera: de sökandes ålder är ofta 30@40 år med tio@femton års yrkeserfarenhet.

Det finns flera problem. Redan yrkesverksamma människor, oftast socialt etablerade med familj, ser inte studiemedel med lån som en realistisk möjlighet att finansiera en studietid där lönen senare som utbildade lärare oftast inte är högre än den lön de haft som yrkesverksamma. Inte sällan förekommer misstänksamhet mot den akademiska världen och den ekonomiska situationen gör att många inte kan tänka sig att sätta sig i skuld för denna utbildning eller flytta från familjen för studier på annan ort.

Validering och den särskilda lärarutbildningen (Säl) är bra som tillfälliga vägar. Valideringen resulterar ofta i 40 högskolepoäng. Säl innebär att obehöriga lärare arbetar kvar på deltid på sin skola och studerar till lärare under tiden. Kristdemokraterna är mycket positiva till dessa lösningar, men är mer intresserade av att de underliggande strukturella problemen åtgärdas. Vi har bland annat föreslagit att man bör titta närmare på hur yrkeslärarutbildningen är upplagd i Norge och Danmark.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:

Vad avser statsrådet att göra för att genomföra strukturella reformer som gynnar yrkeslärarutbildningen?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1157 besvarad av Lena Hallengren

den 16 mars

Svar på fråga 2004/05:1157 om strukturella reformer för yrkeslärarutbildningen

Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky

Frågan är ställd till statsrådet Lena Hallengren, men då frågan berör flera statsråd inom Utbildnings- och kulturdepartementet ankommer det på mig som departementschef att besvarar den.

Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att genomföra strukturella reformer som gynnar yrkeslärarutbildningen.

Regeringen är medveten om att bristen på behöriga yrkeslärare i dag är stor på vissa områden. Detta beskrivs bland annat i direktiven till Yrkesutbildningsdelegationen som tillsattes i maj 2004 (dir. 2004:72). Som Torsten Lindström påpekar finns det flera problem som måste lösas för att öka antalet personer som vill utbilda sig till yrkeslärare. Det största problemet är att för få personer söker till en yrkeslärarutbildning. Anledningen till bristen på sökande kan vara att utformningen av studiegången eller lokaliseringen av utbildningen uppfattas som hinder eller att de ekonomiska villkoren under studierna inte uppfattas som acceptabla. En annan anledning kan vara att själva läraryrket inte längre upplevs som attraktivt, till exempel på grund av lönenivåer och arbetsvillkor.

Yrkeslärarutbildningen omfattas av 120 poäng. I utbildningen ingår studier om 60 poäng inom relevant kunskapsområde och allmänt utbildningsområde om 60 poäng. Den sökandes faktiska yrkeskompetens kan omvandlas till motsvarande högskolepoäng genom validering och på så sätt förkorta studietiden. Insatser för att utveckla validering av yrkeskunskaper görs på landets lärarutbildningar. Regeringen gör vidare insatser för att öka tillgängligheten till högskoleutbildningar genom lärosätenas samverkan inom Sveriges nätuniversitet och det stöd som Myndigheten för Sveriges nätuniversitet erbjuder för utvecklingen av IT-stödd distansutbildning. Inom projektet Särskilda lärarutbildningar (SÄL) har, som Torsten Lindström påpekar, utbildats ett stort antal yrkeslärare. SÄL-lärosäten har vunnit intressant kompetens bland annat genom validering av yrkeserfarenhet.

Regeringen gör även insatser för att förbättra studenternas ekonomiska situation under studietiden. Inom kort kommer regeringen att presentera ett förslag som innebär förbättrade möjligheter till studiemedel för studerande över 41 år samt ett tilläggsbidrag till de studiemedelstagare som har barn. Studiemedelsystemet är i övrigt ett generellt system som i princip förhåller sig neutralt till olika utbildningar. Jag anser att det i nuläget inte finns tillräckliga skäl för att överge denna princip.

Jag kan försäkra Torsten Lindström att regeringen kommer att följa utvecklingen inom området och fortsatt uppmana lärosätena att särskilt beakta behovet av yrkeslärare. Till syvende och sist är det dock den enskildes beslut att förändra sin livssituation som är den mest avgörande faktorn.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.