stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck
Skriftlig fråga 2004/05:1753 av Strandberg, Torkild (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-05-31
- Inlämnad
- 2005-05-31
- Besvarad
- 2005-06-09
- Svar anmält
- 2005-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 maj
Fråga 2004/05:1753
av Torkild Strandberg (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om stängningen av kärnkraftverket i BarsebäckI dag stängs den andra reaktorn vid kärnkraftverket i Barsebäck. Detta sker trots stora kostnader, trots ökade utsläpp av koldioxid och trots försämrad konkurrenskraft för svensk industri.
Barsebäck ersätts till största delen med importerad el. En stor del av den el som importeras till Sydsverige kommer från smutsiga kolkraftverk i Danmark, Polen och Tyskland. Dessa kolkraftverk ger utsläpp av koldioxid som förvärrar växthuseffekten och försämrar luftkvaliteten också i Sverige.
Stängningen är dyr. Kostnaden för stängningen av Barsebäck 1 beräknas bli 17@20 miljarder kronor. Stängningen av Barsebäck 2 lär kosta lika mycket.
Energipolitiken är en viktig del av den svenska näringspolitiken eftersom stora delar av den svenska industrin är direkt beroende av elpriset. Stängningen av Barsebäck riskerar att leda till högre elpriser och bidrar därmed till ett osäkert investeringsklimat. Stängningen slår därför mot industri och välfärd.
Företrädare för uppgörelsen om stängningen av Barsebäck har ofta hävdat att dessa negativa konsekvenser inte kommer att inträffa. Det rimliga vore därför att stängningen genomförs på ett sådant sätt att elproduktionen snabbt kan återupptas om det visar sig nödvändigt.
Är ministern beredd att genomföra stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck på ett sådant sätt att driften snabbt kan återupptas om ovan nämnda negativa effekter av stängningen uppstår?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1753 besvarad av Mona Sahlin
den 9 juni
Svar på fråga 2004/05:1753 om stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Torkild Strandberg har frågat mig om jag är beredd att genomföra stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck på ett sådant sätt att driften snabbt kan återupptas om negativa effekter, såsom exempelvis ökade koldioxidutsläpp, uppstår.
Som ett led i överenskommelsen om energipolitiken mellan Centerpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna beslutade riksdagen 1997 att Barsebäcksverket skulle stängas. Samtidigt beslutade man också om kompensationsåtgärder som skulle ersätta bortfallet av elproduktion med ny förnybar elproduktion och minskad elanvändning. Dessa åtgärder har vidtagits och fått avsedd verkan.
Utöver de åtgärder med direkt koppling till stängningen av Barsebäck 2 har regeringen tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet också infört det så kallade elcertifikatsystemet som gynnar investeringar i förnybar el. Detta system har lett till att årsproduktionen av förnybar el ökat med omkring 4,5 terawattimmar. Som jämförelse kan nämnas att Barsebäck 2 ett normalår producerat 3@4 terawattimmar.
När det gäller frågan om ökade koldioxidutsläpp så vill jag hänvisa till att vi nu har ett handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid som sätter ett tak för utsläppen från den handlande sektorn inom EU @ däribland elsektorn. En stängning av Barsebäck skapar inte högre totala utsläpp inom EU eftersom systemet garanterar att utsläppen begränsas.
Regeringens beslut om stängning fattades den 16 december 2004 och det verkställdes av företagen den 31 maj 2005. Den återstående verksamheten och demonteringen av anläggningen ska genomföras av kraftföretagen under överinseende av Statens kärnkraftsinspektion och Statens strålskyddsinstitut.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.