SSAB:s varsel och svensk basindustri

Skriftlig fråga 2008/09:380 av Hultqvist, Peter (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-12-11
Inlämnad
2008-12-11
Besvarad
2008-12-17
Svar anmält
2008-12-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 december

Fråga

2008/09:380 SSAB:s varsel och svensk basindustri

av Peter Hultqvist (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

SSAB har nu varslat 1 300 anställda om uppsägning. Detta skapar stor oro inför framtiden hos de drabbade. Berörda kommuner Borlänge, Luleå och Oxelösund riskerar att förlora skatteintäkter. Samtidigt är detta en stark indikation på att lågkonjukturen nått till den svenska basindustrin som står för en ansenlig del av de svenska exportinkomsterna.

Regeringen har ett ansvar för att tillsammans med facket och företaget finna åtgärder för att underlätta och lösa situationen för de drabbade. Dessutom visar detta också behovet av att regeringen långsiktigt agerar på ett sådant sätt att svensk basindustri stärker sin konkurrenskraft.

Min fråga till ministern är:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta dels med anledning av SSAB:s varsel av 1 300 anställda, dels för att stärka svensk basindustris långsiktiga konkurrenskraft?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:380 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson

den 17 december

Svar på fråga

2008/09:380 SSAB:s varsel och svensk basindustri

Näringsminister Maud Olofsson

Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta dels med anledning av SSAB:s varsel av 1 300 anställda, dels för att stärka svensk basindustris långsiktiga konkurrenskraft.

Låt mig först understryka att jag känner starkt med alla dem som drabbas av besked om varsel, i det här fallet de anställda inom SSAB. Jag vill också framhålla att regeringen noga följer utvecklingen av varsel i olika branscher och i olika delar av landet bland annat med stöd av de regionala samordnare regeringen utsett i exempelvis Norrbottens och Sörmlands län. Regeringen har lyssnat till vad de regionala samordnarna framfört när det gäller behov och förslag till åtgärder. De samlade satsningar som regeringen presenterat i budgetpropositionen för 2009 och i stimulansåtgärder kommer att aktivt bidra till att förstärka de åtgärder som vidtagits och planeras av samordnare och andra aktörer, lokalt och regionalt. Jag förutsätter också att SSAB tar sitt ansvar som arbetsgivare.

Regeringens föreslagna budget med reformer på 32 miljarder för 2009 är enligt EU-kommissionen den mest expansiva i Europa. Den träder i kraft den 1 januari 2009, och skapar förutsättningar för investeringar nu och i framtiden.

Regeringen har även tillfört ytterligare resurser om sammanlagt 8,3 miljarder kronor för jobb och omställning som kompletterar inriktningen i budgeten. Vi vässar och förstärker verktygen inom arbetsmarknadspolitiken och förbättrar efterfrågan inom byggsektorn. De förslag som alliansregeringen presenterat spänner över fem huvudområden:

Regeringen förstärker de arbetsmarknadspolitiska resurserna till stöd för dem som blivit arbetslösa.

Regeringen förstärker insatserna till stöd för de långtidsarbetslösa genom att fördubbla nedsättningen av arbetsgivaravgiften i nystartsjobben.

Regeringen förstärker yrkeshögskolan och den gymnasiala yrkesutbildningen (yrkesvux) i form av satsningar på ytterligare utbildningsinsatser inom yrkeshögskolan och yrkesvux.

Regeringen möjliggör ytterligare satsningar på drift och underhåll av vägar och järnvägar över hela landet.

Regeringen föreslår en skattereduktion för reparation, ombyggnader och underhåll av byggnader (ROT-tjänster) inom avdragsrätten för hushållstjänster.

För att skapa förutsättningar för en framgångsrik svensk fordonsindustri också i framtiden och möjliggöra en snabbare utveckling av grön teknik har regeringen även presenterat en satsning på stärkta insatser för fordonsindustrin.

Slutligen kommer den forsknings- och innovationsproposition som regeringen lämnat till riksdagen att kunna bidra till att stärka den svenska basindustrins konkurrenskraft. I propositionen föreslår regeringen att stödet för forskning och innovation ökar med nära 15 miljarder kronor för perioden 2009–2012. Strategiska forskningsområden inom teknik förstärks år 2012 med 650 miljoner kronor och inom miljö- och klimatforskning med drygt 500 miljoner kronor. I propositionen pekar regeringen ut ett tjugotal strategiska forskningsområden som kan tillgodose stora samhällsbehov och stärka svenskt näringsliv. Av betydelse för basindustrin är de strategiska forskningsområdena inom teknik, energi och klimat.

Totalt sett finns det alltså resurser både på kort och lång sikt för att möta neddragningarna. Nu handlar det om att kraftsamla och koordinera dessa resurser.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.