Spridning av bandmask i Sveriges vargstam

Skriftlig fråga 2009/10:699 av Berg, Ulf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2010-04-01
Inlämnad
2010-04-01
Besvarad
2010-04-08
Svar anmält
2010-04-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 april

Fråga

2009/10:699 Spridning av bandmask i Sveriges vargstam

av Ulf Berg (m)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

Rovdjursfrågan är en stor och viktig fråga. Med tanke på ovan nämnda är det anmärkningsvärt att det tidigare inte funnits en heltäckande kartläggning av huruvida den svenska vargstammen är smittad med bandmask. I Sverige har enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tidigare ca 10 procent av obducerade vargar undersökts på förekomst av dvärgbandmask under de senaste åtta åren. De vargar som sköts under licensjakten 2010 genomgår undersökning och denna är slutförd på 24 av de 28 vargarna utan att parasiten har påvisats. Det är ett glädjande resultat så här långt.

Dvärgbandmasken, Echinococcus granulosus, orsakar en sjukdom som drabbar även människan om man får i sig äggen från en nedsmittad natur, till exempel via bär eller svamp. Naturen blir smittad från vargarnas avföring och äggen, som finns i vegetationen, kommer sedan in i älgar och även i människor. I älgen och människan utvecklas långsamt cystor som om de uppstår till exempel i hjärnan kan vara dödliga.

Vi vet att de vargar som har undersökts i Finland till viss del har varit bärare av parasiten och på sina håll har älgarna i Finland cystor som en följd av bandmaskparasiten. Enstaka problem har hittills funnits i Sverige och tidigare har rennäringen haft problem, men sedan 1960-talet har det funnits åtgärdsprogram som förhindrat spridning, enligt SVA.

Frågan är om det i dag finns en genomarbetad handlingsplan för åtgärder om dvärgbandmasken anträffas i den svenska vargstammen?

Med anledning av det anförda vill jag fråga om jordbruksministern kommer att ta några initiativ i frågan.

Svar på skriftlig fråga 2009/10:699 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson

den 8 april

Svar på fråga

2009/10:699 Spridning av bandmask i Sveriges vargstam

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Ulf Berg har frågat mig om det i dag finns en genomarbetad handlingsplan för åtgärder om dvärgbandmasken anträffas i den svenska vargstammen, samt om jag kommer att ta några initiativ i frågan.

Inledningsvis vill jag poängtera att det finns flera typer av dvärgbandmask och att det är viktigt att skilja mellan rävens dvärgbandmask och hundens dvärgbandmask.

Rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis, kan ge en mycket allvarlig och svårbehandlad form av blåsmasksjuka om människor smittas. Denna parasit finns i många europeiska länder men har aldrig påvisats i Sverige. För att förhindra att den kommer in i landet finns lagstiftning om att hundar och katter ska avmaskas före införsel, eftersom även dessa djurslag undantagsvis kan bära på parasiten.

Den form av dvärgbandmask som tas upp av frågeställaren, hundens dvärgbandmask, Echinococcus granulosus, kan också smitta människor, men ger en något lindrigare och mer lättbehandlad form av blåsmasksjuka. Parasiten var under början av förra seklet inte ovanlig i norra Sverige. Genom ändrade rutiner vid renslakt, så att hundar inte kommer åt att äta av slaktavfall, har parasiten i princip utrotats inom rennäringen.

Det säkraste sättet att övervaka förekomsten av Echinococcus granulosus är enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) att leta efter cystor hos de djurslag som utgör mellanvärd för parasiten. En sådan övervakning sker kontinuerligt genom veterinärbesiktning vid slakt av all boskap inklusive renar. Även älgar undersöks om jägare som hittar sjukliga förändringar i inre organ skickar prover till SVA. Ytterst få fynd av Echinococcus granulosus har gjorts under de senaste decennierna. En cysta hittades hos en älg på 1980-talet och det senaste fyndet var hos ren under 1990-talet.

Den övervakning som sker genom den obligatoriska veterinärbesiktningen i samband med slakt ger enligt SVA en större säkerhet än att undersöka tarminnehållet från vargar. Att Sverige i princip är fritt från Echinococcus granulosus bekräftas dessutom av att inga fynd har gjorts hos vargar som obducerats av SVA.

Jag anser inte att det i nuläget finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder för att undersöka förekomsten av hundens dvärgbandmask i Sverige.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.