Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

språkstudier i gymnasieskolan

Skriftlig fråga 2002/03:810 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-04-15
Anmäld
2003-04-16
Besvarad
2003-04-29
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-05-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 april

Fråga 2002/03:810

 av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om språkstudier i gymnasieskolan

Allt färre läser språk i gymnasiet. Enligt en undersökning från Skolverket har antalet elever med slutbetyg på B-kursen i tyska, franska eller spanska sjunkit från 32 % till 29 % mellan läsåren 2000/01 och 2001/02.

I en alltmer internationell och gränsöverskridande värld är det en bekymmersam signal om färre läser språk. Det är snarare fler än färre som behöver lära sig fler språk för att klara sig och vårt land i en europeisk och global gemenskap.

Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka språkens ställning i gymnasieskolan?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:810 besvarad av Thomas Östros

den 29 april

Svar på fråga 2002/03:810 om språkstudier i gymnasieskolan

Utbildningsminister Thomas Östros

Torsten Lindström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka språkens ställning i gymnasieskolan.

Jag delar Torsten Lindströms uppfattning att det är oroväckande att intresset för att studera moderna språk i skolan tycks minska. Språkkunskaper är av avgörande betydelse för internationell rörlighet såväl i yrkeslivet som i privatlivet och bidrar till ökad förståelse för andra människors levnadsvillkor och kultur. Det är därför viktigt att fler elever väljer att studera främmande språk i gymnasieskolan.

Jag vill inledningsvis peka på några av de insatser som redan gjorts för att förbättra språkens ställning i gymnasieskolan.

Från och med höstterminen 2000 har alla gymnasieprogram fått en ny gemensam programstruktur. Syftet med den nya strukturen är att öppna programmen mot varandra och att öka valfriheten inom programmens ram. Språkkursplanernas omfång i kombination med programstrukturens öppenhet medger att elever kan välja språk i större omfattning än tidigare.

Från hösten 2000 har också språkkursplanerna moderniserats och inordnats i ett enhetligt och sammanhängande system. Elever som studerar moderna språk i grundskolan får i det nya systemet lite längre tid på sig för att nå målen.

Ytterligare insatser som gjorts för att främja studier av moderna språk i grundskolan och gymnasieskolan de senaste åren är kompetensutveckling för lärare och produktion av material med inspirerande och stödjande funktion. Inom EU har utbildningsministrarna kommit överens om ett delmål inom EU:s gemensamma utbildningsmål som innebär att inlärningen av främmande språk ska förbättras.

Gymnasiekommitténs betänkande Åtta vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) tar upp språkens ställning i gymnasieskolan. Kommittén ser inte ett ökat obligatorium som en framkomlig väg för att få fler att välja språk. Däremot anser kommittén att det är nödvändigt att i samband med nästa kursplansarbete se över poängsättningen av språkkurserna så att de får ett poängvärde som bättre motsvarar deras svårighetsgrad.

Kommitténs förslag är nu ute på remiss. Jag kommer att ta ställning till eventuella förändringar för att stärka språkens ställning i samband med beredningen av kommitténs förslag och de inkomna remissvaren.

Jag vill avslutningsvis nämna att en särskild utredare nyligen tillsatts för att göra en översyn av reglerna för tillträde till grundläggande högskolutbildning (dir. 2003:38). Utgångspunkterna för arbetet ska vara att öka direktövergången från gymnasieskolan till högskolan, uppmuntra elevers prestationer i gymnasieskolan, minska konkurrenskompletteringen och bredda rekryteringen till högre utbildning. Jag anser att meritvärderingssystemet bör stimulera till studier på kurser som anses svåra eller som innebär fördjupade kunskaper i ett ämne. Inte minst är det angeläget att uppmuntra studier i matematik och språk. Enligt direktiven ska utredarens förslag bidra till att elever uppmuntras till att välja kurser i matematik och språk i större utsträckning än i dag. Uppdraget ska vara slutfört senast den 9 januari 2004.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.