Solenergiutveckling i Sverige
Skriftlig fråga 2007/08:51 av Olsson, Hans (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-10-05
- Besvarad
- 2007-10-10
- Anmäld
- 2007-10-16
- Svar anmält
- 2007-10-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 oktober
Fråga
2007/08:51 Solenergiutveckling i Sverige
av Hans Olsson (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Sveriges Radio har rapporterat om hur Tyskland satsar på solenergi. Solenergi ger tusentals nya jobb och framtidstro i det krisdrabbade östra Tyskland. Tyskland har världens största inhemska marknad för solpaneler, och det lockar nu företag att med statligt stöd starta solenergifabriker i de östra delstaterna.
Det är tyska staten som med subventioner drivit den snabba tillväxten i solbranschen. Husägare som sätter solpaneler på taket får statligt bidrag här i Tyskland. Och strömmen som produceras i solpanelerna måste elföretagen ta emot och betala ett relativt högt pris för. På så vis har den tyska solmarknaden byggts upp på några få år och den tyska marknaden är alltså störst i världen. Det uppges att 40 andra länder har infört liknande regler. Tillväxten internationellt i solbranschen beräknas till 20 procent om året.
Vilka initiativ avser näringsministern att ta för svenska satsningar på solenergi?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:51 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2007/08:51 Solenergiutveckling i Sverige
Näringsminister Maud Olofsson
Hans Olsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för svenska satsningar på solenergi.
Målet för de långsiktiga energipolitiska insatserna är att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och i näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige. Teknik och tjänster ska utvecklas som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till att ställa om och utveckla energisystemet. Energimyndigheten, som disponerar medel för sådana insatser, har ansvaret att utforma insatserna utifrån det övergripande målet. Energimyndigheten har även ansvar att fastställa tydliga och uppföljningsbara mål för olika utvecklingsområden, såsom exempelvis solceller.
Jag vill särskilt betona att aktiva insatser för att främja svensk miljö- och energiteknik, bland annat i fråga om solenergi, är en viktig del av regeringens hållbara näringspolitik. Regeringens satsningar på forskning och teknikutveckling i kombination med ett positivt företagsklimat som uppmuntrar nytänkande och satsningar inom energi- och miljöområdet skapar tillväxt, nya jobb och miljönytta i Sverige. Regeringen avser att under 2008 presentera en proposition för forskning.
Sverige står sig väl inom solcellsforskningen. Forskningen är inriktad på celler som har hög verkningsgrad och som kan massproduceras. Därutöver bedrivs systemstudier av solceller inom ramen för det så kallade Solelprogrammet, vilket fungerar som en viktig kunskapskälla för svenska aktörer.
Solenergi har en roll att spela i omställningen av energisystemet, tillsammans med andra förnybara energikällor och energieffektivisering.
Att regeringen ser solvärme som en del i omställningen framgår av att stödet för solvärmeinvesteringar i bostäder och bostadsanknutna lokaler – i enlighet med den ekonomiska vårproposition – har förlängts med tre år till och med 2010. Riksdagen anslog samtidigt, efter förslag av regeringen, ytterligare medel till stödet. Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2008 föreslagit förenkling för sökande genom att detta solvärmestöd samt stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler samlas i ett stöd.
Mitt svar till Hans Olsson är att regeringen har gjort och gör betydande insatser inom solenergiområdet i fråga om såväl forskning och utveckling som praktiska tillämpningar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.