Skydd av judiska församlingen
Skriftlig fråga 2024/25:632 av Jacob Risberg (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-19
- Överlämnad
- 2024-12-20
- Besvarad
- 2025-01-03
- Svarsdatum
- 2025-01-03
- Sista svarsdatum
- 2025-01-03
- Anmäld
- 2025-01-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I en granskning från ETC publicerad den 17 december 2024 framkommer att judiska församlingen i Stockholm utökat sin vaktstyrka på grund av en ökad hotbild. Vaktstyrkan har rekryterat flera personer från Israel och har bland annat beviljats rätt från polisen att bära skjutvapen.
Att Sveriges judiska minoritet utsätts för hat och hot är väl belagt – och helt oacceptabelt. Under månaderna som följde efter Hamas terrorangrepp den 7 oktober ökade antalet hatbrottsanmälningar med antisemitiska motiv i Sverige med drygt 450 procent, från 24 anmälningar hösten 2022 till 110 anmälningar hösten 2023 (Brå, 2024).
Samtidigt väcker granskningen frågor om processen. Trots att länsstyrelsen konstaterat att säkerhetsbolaget inte uppfyller kriterierna för utökad auktorisation har polisen då agerat och bett om nödvändiga undantag. Enligt Judiska Centralrådets ordförande Aron Verständig är den nya vaktstyrkan nödvändig eftersom de inte får tillgång till dygnetruntbevakning av polisen. Det antyder att nödvändiga undantag från svensk lagstiftning beror på polisens egen kapacitet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Hur ser ministern på svensk polis kapacitet att skydda den judiska församlingen, en så tydlig måltavla för återkommande brott, och avser ministern att vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:632 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:632 Skydd av judiska församlingen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:632 av Jacob Risberg (MP)
Skydd av judiska församlingen
Jacob Risberg har frågat mig hur jag ser på svensk polis kapacitet att skydda den judiska församlingen, en så tydlig måltavla för återkommande brott, och om jag avser vidta några åtgärder utifrån min ståndpunkt.
Att motverka alla former av antisemitism och förbättra förutsättningarna för judiskt liv i Sverige är högt prioriterade frågor för regeringen.
Som Jacob Risberg framhåller har antalet polisanmälda hatbrott med antisemitiska motiv ökat kraftigt efter Hamas terrorangrepp den 7 oktober 2023. Den ökade antisemitismen är också något som jag vid upprepade tillfällen har fått bekräftat i mina många möten med företrädare för den judiska gemenskapen i Sverige. Den här utvecklingen kommer jag och regeringen aldrig att acceptera.
Våren 2023 tillsatte regeringen arbetsgruppen Samling för judiskt liv, som under hela mandatperioden kommer att arbeta mot antisemitism och för judiskt liv i Sverige. Gruppen samlar statssekreterare från sex departement och leds av statsministerns statssekreterare. I arbetsgruppen samverkar statssekreterarna med representanter från den judiska minoriteten och med relevanta myndigheter och organisationer. Säkerhetsfrågor är i fokus för gruppens arbete, men också utbildningsinsatser och insatser för att uppmärksamma den judiska kulturen.
Som ett svar på den ökade hotbilden mot synagogor och andra judiska organisationer beslutade regeringen om en förstärkning av stödet till Judiska Centralrådet med 10 miljoner kronor för 2023 för att stärka rådets säkerhetsarbete. Utöver detta förstärkte regeringen i budgetpropositionen för 2024 statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder med 30 miljoner kronor till 74 miljoner kronor årligen. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen återigen öronmärkt ytterligare 10 miljoner kronor utöver de 74 miljonerna, som enkom ska gå till den judiska minoriteten. Regeringen har även gett Myndigheten för stöd till trossamfund i uppdrag att genomföra insatser för att stärka trossamfunds säkerhet och öka kunskapen om deras säkerhetssituation och utsatthet för olika former av rasism och hatbrott. I uppdraget ingår att ta fram en rapport om olika trossamfunds säkerhetssituation och att genomföra kunskapshöjande insatser på regional nivå riktade till trossamfund, kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter.
Jag har även lyft frågan om hur antisemitism och hatbrott mot judar kan förebyggas och bekämpas inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet under 2024.
När det gäller Polismyndighetens arbete har bevakningen kring vissa judiska och israeliska objekt förstärkts. Myndigheten beskriver dialogen med det judiska civilsamhällets organisationer som nära och god. De åtgärder som Polismyndigheten vidtar grundar sig på den hotbildsbedömning myndigheten gör. Regeringen följer utvecklingen noga och har en nära dialog med ansvariga myndigheter i dessa frågor.
Stockholm den 3 januari 2025
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.