skolgång för gömda flyktingbarn
Skriftlig fråga 2004/05:2123 av Darell, Linnéa (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-08-24
- Besvarad
- 2005-09-07
- Besvarad
- 2005-09-08
- Anmäld
- 2005-09-13
- Svar anmält
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 augusti
Fråga 2004/05:2123
av Linnéa Darell (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan om skolgång för gömda flyktingbarnEnligt uppgift från Rädda Barnen har antalet gömda flyktingbarn ökat dramatiskt. År 2000 sökte polisen 253 barn som levde gömda efter avvisningsbeslut @ förra året var det 1 523 barn och i dag är det 3 500 barn. De barn som hålls gömda inför verkställighet av ett avvisningsbeslut befinner sig i en mycket utsatt situation. Situationen förvärras av att barnen inte har möjlighet att gå i skolan när de håller sig gömda. Skolan kan för dessa barn bidra till att ge vardagen ett innehåll samt kan ge barnen den kunskapsutveckling de behöver. Det omgivande samhället har alltid ett ansvar för att barn som hamnat i en svår situation får det stöd de behöver. Barnen har inte själva valt att befinna sig gömda i annat land och kan inte lastas för den situation de befinner sig i. Sverige bryter mot barnkonventionen när man inte tillåter gömda flyktingbarn att gå i skolan. Barnkonventionens artikel 28 stadgar att konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning och där står tydligt att konventionsstaterna åtagit sig att göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla barn.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att säkerställa att gömda flyktingbarn får möjlighet att gå i skolan?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:2123 besvarad av Ibrahim Baylan
den 7 september
Svar på fråga 2004/05:2123 om skolgång för gömda flyktingbarn
Statsrådet Ibrahim Baylan
Linnéa Darell har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att gömda flyktingbarn får möjligheter att gå i skolan.
Genom förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn med flera har asylsökande barn tillgång till utbildning inom det offentliga skolväsendet, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg på i princip samma villkor som gäller för barn bosatta i Sverige. Kommunerna har enligt en särskild förordning rätt till statlig ersättning för de barn och elever som tas emot.
Rätten till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg gäller inte den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Detta anges särskilt i förordningen. En kommun får dock enligt bestämmelser i grundskoleförordningen (1994:1194) och gymnasieförordningen (1992:394) såväl i grundskolan som i gymnasieskolan ta emot elever som inte räknas som bosatta i landet. Gömda barn kan därför ges möjlighet att gå i skolan.
Ett utkast till lagrådsremiss av förslaget till ny skollag har skickats ut på remiss. Remisstiden går ut den 21 september. Där föreslås att rätten till utbildning för bland andra asylsökande barn regleras i skollagen i stället för i en förordning. Detta innebär inte någon saklig förändring jämfört med vad som gäller i dag. Förslaget innebär att det i lagen anges att barn till föräldrar som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas inte ska anses som bosatta i landet. I detta finns emellertid ingen intention från regeringens sida att ta bort den möjlighet som kommunerna i dag har att ta emot gömda barn i skolan.
Förutsättningarna för gömda barns skolgång behöver utredas. Det behöver tydliggöras att en kommun i grundskola och gymnasieskola får ta emot barn som inte anses som bosatta i landet.
En mängd frågeställningar behöver analyseras, till exempel när det gäller sekretess, uppgiftsskyldighet för personalen i skolan, polisingripanden i skolans lokaler, skydd för barn som far illa med mera. Först därefter är det enligt min mening möjligt att ta ställning till frågan om rätten till skolgång för gömda barn.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.