Skatteregler vid arbete i Danmark

Skriftlig fråga 2005/06:1228 av Astudillo, Luciano (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2006-03-17
Inlämnad
2006-03-17
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2006-03-27
Svar anmält
2006-03-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 mars

Fråga 2005/06:1228 av Luciano Astudillo (s) till finansminister Pär Nuder (s)

Skatteregler vid arbete i Danmark

De som är folkbokförda i Sverige och har ett arbete på mer än 50 % i Danmark kan inte ha extrajobb i Sverige.

Den svensk-danska överenskommelsen säger att om man arbetar mer än 50 % i ett land ska man också skatta där, samt att socialförsäkringar gäller enligt landets regler. Men om man har ett extrajobb i bostadslandet ska ens arbetsgivare i landet man arbetar i betala 32,46 % i skatt till bostadslandet. Detta innebär att det utöver de normala sociala avgifterna tillkommer ytterligare 32,46 % på hela lönen som är intjänad i landet i fråga. Följden blir att lönekostnaden ökar avsevärt för arbetsgivaren. Detta stimulerar inte Öresundsintegrationen.

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta i syfte att möjliggöra att man ska kunna ha arbete i både Danmark och Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1228 besvarad av Pär Nuder

den 27 mars

Svar på fråga 2005/06:1228 om skatteregler vid arbete i Danmark

Finansminister Pär Nuder

Luciano Astudillo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att möjliggöra att man ska kunna ha arbete i både Danmark och Sverige.

Den svenska socialförsäkringen finansieras genom att arbetsgivare betalar arbetsgivaravgifter på ersättning för arbete. Om arbetstagaren inte omfattas av det svenska regelverket för socialförsäkring ska inte heller några svenska arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivaren. Skyldigheten för en arbetsgivare att betala svenska arbetsgivaravgifter beror alltså på om arbetstagaren omfattas av den svenska socialförsäkringen.

Vilken stats socialförsäkring en person omfattas av regleras bland annat i en EU-förordning. Enligt förordningens lagvalsregler ska en person som utför arbete i en medlemsstat tillhöra arbetsstatens socialförsäkringssystem. Om däremot arbetet utförs i flera medlemsstater och individens bosättningsstat är en av dessa stater ska personen tillhöra bosättningsstatens socialförsäkringssystem. Det är denna senare lagvalsregel som utgör bakgrunden till den ställda frågan.

Lagvalsreglerna kan i vissa fall medföra mindre ändamålsenliga konsekvenser för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Av denna anledning finns en dispensmöjlighet som innebär att socialförsäkringsmyndigheterna kan komma överens om undantag från förordningens lagvalsregler.

De behöriga myndigheterna i Sverige och Danmark (Försäkringskassan och Den Sociale Sikringsstyrelse) träffade redan år 2002 ett avtal som reglerar tillämpningen av dispensmöjligheterna i syfte att minska hindren för att arbeta i både Sverige och Danmark. Det har alltså redan vidtagits åtgärder för att underlätta att ha ett arbete i båda länderna. Även om avtalet bara tar sikte på distansarbete i hemmet och förtroendeuppdrag begränsar det naturligtvis inte möjligheterna att få dispens också i andra situationer, till exempel när det är fråga om ett extraarbete i bosättningslandet. Nuvarande regelverk ger alltså möjlighet för arbetsgivare och arbetstagare i de båda länderna att hitta lösningar som passar dem.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att EU-reglernas främsta syfte är att säkerställa att arbetstagare kan röra sig över gränserna utan att riskera att falla mellan två länders socialförsäkringssystem och helt stå utan socialförsäkringsskydd.

Jag vill avslutningsvis upplysa om att det sedan en tid tillbaka pågår kontakter mellan Finansdepartementet och det danska Skatteministeriet på tjänstemannanivå som syftar till att undersöka om tillämpningen av våra olika system kan bli effektivare. Jag är för närvarande inte beredd att vidta några ytterligare åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.