Skattebetalarna och kreditförlusterna i Baltikum

Skriftlig fråga 2008/09:993 av Eriksson, Birgitta (s)

den 28 maj

Fråga

2008/09:993 Skattebetalarna och kreditförlusterna i Baltikum

av Birgitta Eriksson (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Jag har både i januari och i mars tidigare i år ställt frågor till statsrådet angående hur krisen i de baltiska staterna kan tänkas påverka Sverige och de svenska skattebetalarna.

I svaret den 11 mars skrev statsrådet: ”Den totala utlåningen till Baltikum från svenska banker uppgår till ca 470 miljarder kronor. Detta ska ställas i relation till bankernas totala utlåning som ligger i storleksordningen 7 000 miljarder kronor. Såväl Riksbanken som Finansinspektionens så kallade stresstester visar att bankerna har marginaler att klara av betydande förluster.” Statsrådet förbigår då det faktum att en bank står för nästan halva beloppet och två för 383 miljarder.

Vidare menade statsrådet att ”det är min och regeringens övertygelse att vi genom de vidtagna åtgärderna kan minimera de negativa återverkningarna på svensk ekonomi och så långt som möjligt slå vakt om skattebetalarnas pengar.” Enligt en svensk affärstidning rycker nu devalveringen i de tre baltiska staterna allt närmare, vilket kommer att innebära betydande kreditförluster för bankerna och kan tvinga staten och skattebetalarna till räddningsinsatser. Givetvis blir devalveringarna än mer förödande för de baltiska medborgarna. Statsrådet har dåligt övervakat att bankerna ”håller i pengarna”, det kan också diskuteras vilket ansvar statsrådet har för de baltiska medborgarnas sociala och ekonomiska lidanden.

Till vilken beloppsgräns, enligt statsrådets avsikter, kan skattemedel användas för att stödja svenska banker med anledning av deras kreditgivning utomlands?