Skadeståndslagen
Skriftlig fråga 2006/07:1523 av Wittgren-Ahl, Siw (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-08-03
- Besvarad
- 2007-08-15
- Anmäld
- 2007-08-16
- Svar anmält
- 2007-08-16
- Besvarad
- 2007-08-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 augusti
Fråga
2006/07:1523 Skadeståndslagen
av Siw Wittgren-Ahl (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
De personer som tyvärr råkar ut för en personskada till följd av trafik med motorfordon får ersättning enligt trafikskadelagen. För att ersättningen ska bli så rättvis och enhetlig som möjligt ska de bolag som reglerar trafikskador rådfråga Trafikskadenämnden för bedömning och beräkning av vissa ersättningsfrågor. Trafikskadenämndens uppgift är att ge försäkringsbolagen förslag på ersättningens storlek, särskilt i sådana fall som medför invaliditet eller som har lett till dödsfall.
I en D-uppsats skriven av Caterina Franceschi vid Handelshögskolan i Göteborg framkommer det att social bakgrund påverkar hur mycket barn får i skadestånd efter en trafikolycka som resulterar i nedsatt arbetsförmåga. För vuxna som är berättigade till skadestånd i enlighet med skadeståndslagen beräknas nedsatt arbetsförmåga utifrån aktuell lönenivå. För barn saknas denna möjlighet och i stället utgår beräkningen av framtida inkomstbortfall från föräldrarnas utbildnings- och lönenivå. Denna beräkningsmodell förutsätter att barn till akademiker skaffar sig en högre utbildning och därmed får en högre lön i framtiden än barn från arbetarhem. Enligt tillägget i skadeståndslagen som skedde 2001 ska man inte ta hänsyn till barnens sociala närmiljö.
Vilka initiativ avser ministern att vidta för att skadeståndslagen ska bli mer rättvis så att social bakgrund inte påverkar hur mycket ett barn får i skadestånd efter en trafikolycka som resulterar i nedsatt arbetsförmåga?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1523 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
den 15 augusti
Svar på frågorna
2006/07:1512 Rättvis trafikförsäkring
2006/07:1523 Skadeståndslagen
Justitieminister Beatrice Ask
Lars Mejern Larsson har frågat socialförsäkringsministern vilka initiativ hon avser att vidta för att likhetsprincipen ska gälla vid Trafikskadenämndens bedömningar av barns framtida inkomstbortfall. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan. Siw Wittgren-Ahl har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att skadeståndslagen ska bli mer rättvis så att social bakgrund inte påverkar hur mycket barn får i skadestånd efter en trafikolycka som resulterar i nedsatt arbetsförmåga. Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.
Den som skadas vid en trafikolycka har rätt till ekonomisk ersättning från en obligatorisk privat trafikförsäkring. Ersättningen omfattar bland annat den inkomstförlust som kan drabba den skadade till följd av att han eller hon inte kan arbeta i samma yrke eller i samma utsträckning som före olyckan. Den skadades rätt till ersättning är inte begränsad till något schablon- eller standardbelopp, utan ersättning ska fullt ut täcka förlusten. Man brukar säga att den skadelidande, ekonomiskt, ska försättas i samma situation som om olyckan inte hade inträffat. Detta innebär att inte alla som skadas vid en trafikolycka får lika mycket ersättning från försäkringen. Rättvisan i systemet ligger i stället i att alla drabbade har rätt till full kompensation för sina förluster. Vilka metoder som ska användas för att närmare beräkna inkomstförlusten har inte slagits fast i lagstiftningen, utan utvecklandet av sådana metoder har lämnats åt de rättstillämpande myndigheterna.
Det ligger i sakens natur att det är särskilt svårt att beräkna ersättning för framtida inkomstförlust till ett barn som skadats svårt i en trafikolycka. Vilket yrke barnet skulle ha valt om det inte skadats är i praktiken omöjligt att avgöra. I de fall där någon individuell bedömning inte kan göras bestäms i praktiken ersättningen med utgångspunkt i den genomsnittliga inkomsten för heltidsarbete i Sverige. Om det finns skäl att anta att det skadade barnet skulle ha kunnat få en inkomst högre än genomsnittet kan ersättningen dock i stället baseras på den högre inkomstnivån. I tidigare lagförarbeten har det framhållits att omständigheter som är att hänföra till den skadelidandes sociala närmiljö i princip inte bör påverka den bedömningen.
Regeringen tillsatte i april 2007 en utredning med uppgift att lämna förslag till en utformning av regler som möjliggör en överföring av socialförsäkringsutgifter till trafikförsäkringen. Utredningens utgångspunkt ska vara att ersättning från trafikförsäkringen även fortsättningsvis ska utgå enligt principen om full kompensation. Skyddet för trafikskadade ska inte försämras och regelsystemet ska utformas så att tillämpningen i enskilda ärenden kan präglas av objektivitet, god service, likformighet och rättssäkerhet.
Av nödvändighet är utrymmet för individuella bedömningar mindre när ett barn skadas än när det gäller en vuxen person. Jag anser att det är viktigt att ersättning till barn som skadats beräknas på väl grundade avvägningar och inte på förutfattade meningar om framtiden utifrån social bakgrund. Däremot utesluter jag inte möjligheten att barn i speciella fall kan tillerkännas en ersättning som är högre än den genomsnittliga inkomsten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.