sjukskrivning och frivilligarbete
Skriftlig fråga 2004/05:1278 av Darell, Linnéa (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-03-18
- Inlämnad
- 2005-03-18
- Besvarad
- 2005-03-23
- Svar anmält
- 2005-03-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 mars
Fråga 2004/05:1278
av Linnéa Darell (fp) till statsrådet Hans Karlsson om sjukskrivning och frivilligarbeteFrågan om hur frivilligarbete under sjukskrivning ska betraktas måste lyftas. Frivilliguppdrag, som till exempel att vara kontaktperson för funktionshindrade, bedöms av Försäkringskassan som arbete när personen som utför frivilligarbetet är sjukskriven. Vid deltidssjukskrivning på 50 % och ett uppdrag som kontaktperson betalar kassan sjukpenning motsvarande 25 %. Kassan betraktar således den försäkrade som arbetsför till mer än hälften. Med ovan angivna definition av "arbete" skulle en heltidsanställd i kommunen med frivilliguppdrag anses utföra arbete för kommunen till mer än heltid.
Nuvarande tolkning av arbete har i flera fall inneburit olyckliga konsekvenser både för den sjukskrivne och för de funktionshindrade som behöver sin kontaktperson. Effekten har blivit att sjukskrivna lämnar sina frivilliguppdrag.
Detta visar på de komplikationer som uppstår när en sjukskriven person ägnar sig åt någon form av sysselsättning för att trots sin arbetsoförmåga få någon form av stimulans i vardagen.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att definiera frivilligarbete i förhållande till reglerna om arbetsförmåga samt klargöra vilka sysselsättningar en sjukskriven person kan ägna sig åt utan att det påverkar sjukpenningen?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1278 besvarad av Hans Karlsson
den 23 mars
Svar på fråga 2004/05:1278 om sjukskrivning och frivilligarbete
Statsrådet Hans Karlsson
Linnéa Darell har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att definiera frivilligarbete i förhållande till reglerna om arbetsförmåga samt klargöra vilka sysselsättningar en sjukskriven person kan ägna sig åt utan att det påverkar sjukpenningen.
Frågan har framför allt sin utgångspunkt i att dagens sjukförsäkringssystem innebär att ersättning kan utges med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning.
Den grundläggande bestämmelsen rörande sjukdom och arbetsoförmåga finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL 3 kap. 7 §). Före den 1 juli 1990 kunde antingen hel eller halv sjukpenning utges. Den 1 juli 1990 ändrades ersättningsnivåerna för sjukpenning så att hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning numera kan utges.
Frågan om en steglös ersättning för sjukpenning har tidigare tagits upp, bland annat av Sjukförsäkringsutredningen (SOU 2000:121). Utredningens förslag innebär att partiell ersättning från sjukförsäkringen ska kunna utges efter individuell prövning, dock lägst med 20 %. Utredningen anger dock att den är medveten om att den föreslagna förändringen kan få konsekvenser för en rad andra system och att en förutsättning därför är att berörda systems villkor harmoniseras i samband med genomförandet av utredningens förslag. Även av remissvaren över utredningens förslag i denna del framkom att frågan ytterligare behöver utredas. Att införa en sådan ersättning för sjukpenning skulle innebära långtgående förändringar i form av att bland annat även övriga ersättningssystem skulle behöva anpassas.
Eftersom det formella kravet på arbetsförmågans nedsättning för rätt till sjukpenning är knuten till vissa nivåer innebär detta att den försäkrades arbetsinsats under en sjukskrivningsperiod också styrs av dessa nivåer. Detta gäller oavsett vilken form arbetsinsatsen har, om det till exempel är ett arbete i en förening, ett politiskt uppdrag eller ett arbete som kontaktperson för funktionshindrade.
Mot bakgrund av att det pågår ett omfattande utredningsarbete med anledning av de fortfarande höga sjukskrivningstalen och ökningen av personer med sjukersättning, så har regeringen inte för avsikt att för närvarande införa en steglös ersättning inom sjukpenningförsäkringen eller att föreslå undantagsregler för vissa arbetsinsatser vid bedömning av sjukpenningrätten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.