Sjuklönekostnader i mindre företag
Skriftlig fråga 2009/10:816 av Engström, Marie (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-05-19
- Inlämnad
- 2010-05-19
- Besvarad
- 2010-05-26
- Svar anmält
- 2010-05-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 maj
Fråga
2009/10:816 Sjuklönekostnader i mindre företag
av Marie Engström (v)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Många små företag vittnar om ekonomiska problem vid sjukfrånvaro. Det är inte bara kostnaderna som ökar i ett företag när någon är sjuk, intäkterna minskar dessutom, eftersom verksamheten begränsas. Även om mindre företag som kollektiv har en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet, kan problemet vara stort i det enskilda företaget. Därför är det mycket som talar för att gällande regler inte bara påverkar företagets ekonomi utan också viljan att anställa. Regeringen uppmärksammade problemet något i höstbudgeten.
Det finns också en risk för utestängningseffekter på arbetsmarknaden om människor med till exempel återkommande sjukperioder stängs ute. Den effekten kan också bli mer tydlig då människor som tidigare varit sjukskrivna kan få sin arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga näringsministern:
Vilka åtgärder är näringsministern beredd att vidta för att begränsa mindre företags sjuklönekostnader?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:816 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
den 26 maj
Svar på fråga
2009/10:816 Sjuklönekostnader i mindre företag
Näringsminister Maud Olofsson
Marie Engström har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att begränsa mindre företags sjuklönekostnader.
Marie Engström ger en korrekt beskrivning av de problem som sjuklönekostnaderna kan medföra i mindre företag. Sjuklöneansvaret utgör ett ekonomiskt risktagande för alla företag, men särskilt för de mindre företagen. Även nystartade företag som är på väg att etablera sig på marknaden är särskilt känsliga för denna risk, eftersom de ofta har dålig likviditet och små resurser i övrigt att hantera oväntade kostnadsökningar. Detta har regeringen uppmärksammat. I propositionen 2009/10:120 Trygghetssystemen för företagare har regeringen därför föreslagit att ett generellt högkostnadsskydd avseende sjuklönekostnader för arbetsgivare införs den 1 juli 2010. Det tycks ha undgått Marie Engström att regeringen överlämnade denna proposition till riksdagen redan den 1 april 2010 och att riksdagen redan har fattat beslut om att införa det föreslagna högkostnadsskyddet.
Regeringens förslag om ett generellt högkostnadsskydd avseende sjuklönekostnader för arbetsgivare kommer att göra det mindre riskfyllt för företag att anställa. Högkostnadsskyddet ger arbetsgivare möjlighet att få ersättning för sjuklönekostnader som överstiger två och en halv gånger sjuklönekostnadernas genomsnittliga andel av lönekostnaderna för samtliga arbetsgivare. Med kostnader för sjuklön avses även socialavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt. Syftet med förslaget är att särskilt de små företagen ska våga anställa fler personer.
Ett av Alliansens vallöften var att förbättra tryggheten för företagare. Regeringen har därför, till skillnad från tidigare socialdemokratiska regeringar, arbetat aktivt med dessa frågor. Den förra regeringen tog tyvärr inte frågan om social trygghet för företagare på allvar trots att riksdagen krävt detta. Denna regering inledde därför arbetet med en rivstart och avskaffade omedelbart kravet på företagen att stå för medfinansiering av sjukpenningskostnaderna, som den tidigare socialdemokratiska regeringen införde. Vidare utvidgade regeringen uppdraget som utredningen om trygghetssystemen för företagare hade fått.
Sedan den 1 juli 2007 behöver arbetsgivare inte längre lämna in rehabiliteringsutredning till Försäkringskassan. Det är ytterligare ett exempel där regeringen förenklat för företagen samtidigt som sjukskrivningsprocessen effektiviserats.
För att underlätta för personer som haft en långvarig sjukdomsperiod att återkomma till arbetsmarknaden, införde regeringen redan den 1 januari 2007 nystartsjobb med en ekonomisk kompensation för arbetsgivare som anställer en person som sedan minst ett år fått sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning på heltid. Från och med den 1 januari 2009 är den ekonomiska kompensationen ett belopp som motsvarar dubbla arbetsgivaravgifter för personer över 25 år.
Sammantaget har regeringen genomfört flera åtgärder för att göra det mindre riskfyllt, enklare och mindre kostsamt för företagen att anställa personal; insatser som bidrar till fler jobb och minskat utanförskap.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.