Sena utbetalningar från Försäkringskassan

Skriftlig fråga 2008/09:552 av Bäckman, Roland (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-01-30
Besvarad
2009-02-04
Anmäld
2009-02-09
Svar anmält
2009-02-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 januari

Fråga

2008/09:552 Sena utbetalningar från Försäkringskassan

av Roland Bäckman (s)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

Med anledning av försenade utbetalningar från Försäkringskassan får tusentals sjukskrivna vänta på sin sjukersättning. Och dagligen får vi beskrivet via medierna hur människor runt om i Sverige uttrycker sin maktlöshet över hur deras ärende hanteras.

Konsekvensen av sena utbetalningar är att många har och kommer att hamna i stora ekonomiska problem. Många har stora svårigheter att betala sina räkningar med betalningsanmärkningar som följd, och alltför många människor vittnar om att de inte har mat för dagen eller inte kan tillgodose sina barns behov av varma vinterkläder.

Försäkringskassan saknar resurser och har kört fast i en ”utbetalningskris” av sällan skådat slag. Trots de stora problemen har regeringen aviserat att de tänker påtvinga Försäkringskassan ytterligare besparingar på 900 miljoner under 2009, vilket minst sagt känns fel och som en underlig lösning på problemet. Min tolkning är att statsrådet fortfarande inte vill se problemen. Hur långt tänker statsrådet gå?

Avser statsrådet att minska resurserna till Försäkringskassan?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:552 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson

den 4 februari

Svar på fråga

2008/09:552 Sena utbetalningar från Försäkringskassan

Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson

Roland Bäckman har frågat mig om jag avser att minska resurserna till Försäkringskassan.

År 2005 blev Försäkringskassan en nationellt sammanhållen myndighet. Den dåvarande regeringen, och ledningen för Försäkringskassan, tog inför omställningen fram en plan för det arbetet. Denna plan omfattade kraftiga neddragningar i Försäkringskassan. Den socialdemokratiska regeringen beräknade i sin sista budget – i budgetpropositionen för 2006 – att verksamheten vid Försäkringskassan 2008 skulle kosta 6 760 miljoner. Detta motsvarar en neddragning med mer än 1 miljard på två år. Det är dessa beräkningar jag ärvde när jag tillträdde – och det är dessa beräkningar Försäkringskassans ledning har haft att förhålla sig till när man planerat förändringsarbetet och tempot man genomfört detta i.

Alliansregeringen har stärkt Försäkringskassans ekonomi för att den skulle klara sitt uppdrag. Under 2007 gjorde regeringen en särskild satsning om 700 miljoner kronor på Försäkringskassan. Under 2008 och 2009 får Försäkringskassan ytterligare nästan 500 miljoner för reformerna inom sjukförsäkringen. Myndigheten har också fått extra resurser för reformerna inom tandvården respektive barn och familjepolitiken. Tillsammans är detta närmare 1,2 miljarder under två år.

I Försäkringskassans prognos från den 19 januari 2009, framgår att Försäkringskassans beräknar resursbehovet 2009 till ca 7,7 miljarder. Detta är drygt 500 miljoner mer än i motsvarande prognos den 30 oktober 2008, och ca 740 miljoner mer än de tillgängliga resurserna.

Viktigast är dock att regeringen har agerat aktivt och tillfört resurser samt intensifierat dialogen med myndigheten. Vi har tillsatt en ny generaldirektör för myndigheten och jag har en tät dialog med Försäkringskassans ordförande.

På mötet med Försäkringskassans styrelse den 28 januari redovisade myndigheten sin bild av läget. Nu arbetar jag och mitt departement intensivt för att analysera och förstå vad som hänt under 2008 – att hitta orsakerna till dagens situation för att undvika liknande situationer i framtiden.

Vidare kommer en ny myndighet – Inspektionen för socialförsäkringen – att redan den 1 juli 2009 stärka granskningen av socialförsäkringsområdet. Den som anklagar regeringen för att vara passiv har inte tagit del av de åtgärder som har vidtagits och som kommer vidtas under året som kommer.

Jag vill också säga att mediebilden av Försäkringskassan ofta blir orättvis. Den övervägande delen av Försäkringskassans verksamhet fungerar – i många fall bättre än tidigare – men får sällan någon uppmärksamhet.

Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort hur akut situationen blev för de personer som utsattes för sena utbetalningar efter sommaren 2008 inom bland annat bostadsbidraget och föräldrapenningen. För nästan alla ärendeslag var nivåerna i december 2008 klart bättre än vad det var 2006 när s, v och mp lämnade över regeringsmakten till alliansen. Nu får nio av tio sin ersättning inom en månad. Samtidigt får jag nu signaler om att vissa beslut kan försenas i januari. Detta är inte acceptabelt – och Försäkringskassan arbetar aktivt för att så inte ska bli fallet! Det intensiva arbete som görs varje dag av Försäkringskassans personal ger resultat.

Handläggningstiderna kan bli kortare och rättssäkerheten måste stärkas – detta är viktigt för socialförsäkringens legitimitet. För mig handlar socialförsäkringen i allra högst grad om rätt ersättning till rätt person – i tid!

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.