Schweiz och Liechtensteins hemliga bankkonton

Skriftlig fråga 2009/10:349 av Olsson, Hans (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-12-16
Anmäld
2009-12-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2010-01-18
Svar anmält
2010-01-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 december

Fråga

2009/10:349 Schweiz och Liechtensteins hemliga bankkonton

av Hans Olsson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

För snart två år sedan läckte uppgifter om 1 400 kunder ut via en insiderkälla på Liechtenstein Global Trust-banken i Liechtenstein. LGT är prinsarna i furstendömets egen bank med prins Philipp von Liechtenstein som ordförande och prins Max von Liechtenstein som vd.

Sedan dess har nio länder samarbetat, däribland Sverige, för att kartlägga konton, stiftelser och personerna bakom. De 50–60 fall som Skatteverket undersökt rör förmögenheter på drygt 320 miljoner kronor. Resultatet är nu klart, ett tjugotal personer krävs på 37 miljoner i skatt och skattetillägg.

”Vi har hittat en hel del stiftelser och de flesta är bildade på 1980- och 90-talet och förmodligen då tillskjutit kapital från företagsförsäljningar och liknande. Motivet är sannolikt i stor utsträckning att kringgå arvs- och gåvoskatt och även undgå förmögenhetsskatt och skatt på avkastning”, kommenterar analytikern på Skatteverket.

Det finns anledning att misstänka att fler hemliga konton finns i Liechtenstein och i Schweiz. Dessa två stater är ju gamla, välkända skatteparadis som fanns långt innan beteckningen ”skatteparadis” dök upp på 1960-talet och olika andra stater började med den typen av finansiell verksamhet.

Avser finansministern att ta något initiativ inom EU så att samtliga hemliga bankkonton i Schweiz och Liechtenstein kan bli föremål för granskning av EU-medlemmarnas skattemyndigheter?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:349 besvarad av Finansminister Anders Borg

den 18 januari

Svar på fråga

2009/10:349 Schweiz och Liechtensteins hemliga bankkonton

Finansminister Anders Borg

Hans Olsson har frågat mig om jag avser att ta något initiativ inom EU så att samtliga hemliga bankkonton i Schweiz och Liechtenstein kan bli föremål för granskning av EU-medlemmarnas skattemyndigheter.

Under det svenska ordförandeskapet har förhandlingar förts om ett så kallat antibedrägeriavtal mellan EU och Liechtenstein som syftar till att säkerställa administrativ och rättslig hjälp för en fullständig tillämpning av gällande gemenskapsrätt, särskilt i fråga om bedrägeribekämpning. Avtalet tillgodoser även informationsutbyte i administrativa skatteärenden enligt OECD:s internationellt vedertagna standard. Förhandlingarna med Liechtenstein är i huvudsak slutförda och det föreligger ett utkast till avtal. Det har ännu inte gått att nå en slutlig politisk överenskommelse kring avtalet, men frågan kommer att drivas vidare under det spanska ordförandeskapet.

Kopplat till avtalet med Liechtenstein finns även ett förslag till mandat för kommissionen att förhandla om liknande avtal med Andorra, Monaco, Schweiz och San Marino. Tanken är att Liechtensteinavtalet ska stå modell för kommande avtal, varför mandatet kan antas när en överenskommelse finns om avtalet med Liechtenstein. Schweiz har sedan tidigare ingått ett antibedrägeriavtal med EU. Detta avtal omfattar dock inte rättslig hjälp och informationsutbyte beträffande direkta skatter, varför en eventuell förhandling med Schweiz kommer att avse en utvidgning av det befintliga avtalet i detta avseende.

Det pågår alltså ett arbete inom EU på skatteområdet som syftar till att ge alla medlemsstater ett utökat rättsligt samarbete och utbyte av information med Liechtenstein och Schweiz. Under det svenska ordförandeskapet har detta arbete intensifierats.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.