Schweiz, Luxemburg, OECD och sekretesstater

Skriftlig fråga 2008/09:387 av Eriksson, Birgitta (s)

den 12 december

Fråga

2008/09:387 Schweiz, Luxemburg, OECD och sekretesstater

av Birgitta Eriksson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Termen ”sekretesstater” används ibland i stället för ”skatteparadis”. I huvudsak utgörs de av ministater och öar, inte sällan med en lite oklar statsrättslig status. Många är före detta brittiska och nederländska kolonier. OECD har sedan slutet av 1990-talet arbetat aktivt för att begränsa den skadliga skattekonkurrens som sekretesstaterna står för. OECD har kommit en god bit på väg men nu när arbetet intensifieras finns det ett problem i de medlemsstater som i sig själva egentligen också är sekretesstater men är lite större och som därmed har mer muskler.

Både Schweiz och Luxemburg är bromsklossar i arbetet. Liechtenstein är till exempel oerhört beroende av Schweiz. Schweiz dominerar helt Liechtensteins import och 16 procent av exporten går till Schweiz. Men inte har Schweiz bidragit till att skapa större transparens kring Liechtensteins bankkonton! Samarbetet inom OECD och EU, där Luxemburg är medlem, är alltså otillräckligt för att komma till rätta med sekretesstaterna. För nu är tid för handling, finanskrisen har skapat ett intresse för åtgärder och ett handlingsutrymme. Det är vad man kallar rörelse eller ”momentum” i frågan. Tyskland och Frankrike vill nu samarbeta bilateralt mot sekretesstaterna och Sverige borde entusiastiskt ansluta sig till denna coalition of the willing som inte bromsas av stater som Schweiz och Luxemburg.

Avser finansministern att ta några särskilda initiativ för att Sverige ska ansluta sig till de stater inom EU och OECD som vill gå snabbare fram med olika åtgärder mot sekretesstaterna?