säkerheten vid kraftverksdammar
Skriftlig fråga 2004/05:377 av Wahlgren, Marie (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-11-18
- Inlämnad
- 2004-11-18
- Besvarad
- 2004-11-24
- Besvarad
- 2004-11-25
- Svar anmält
- 2004-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 november
Fråga 2004/05:377
av Marie Wahlgren (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om säkerheten vid kraftverksdammarVar fjärde kraftverksdamm i Sverige är inte säker nog för att klara av ovanligt mycket regn och stor snösmältning. Detta innebär konkret att 68 av 121 dammar av säkerhetsklass 1 behöver åtgärdas. Säkerhetsklass 1 är de dammar där risken för att människor dör eller skadas vid en olycka anses vara icke försumbar och risken för att viktig infrastruktur skadas är hög. Det finns dessutom uppenbar risk för ekonomiska skador.
Säkerhetsproblemen har varit kända sedan 1990-talet. Risken för en olycka sägs vara liten men de senaste årens allt extremare klimat gör det allt troligare att något kan hända. Det är mycket oroande att det först är nästa år som effekterna av klimatförändringarna läggs in i beräkningsmodellerna. Detta visar på att samhället inte tagit riskerna med klimatförändringarna på fullt allvar. Än viktigare är vad som görs nu för att säkra kraftverksdammarnas säkerhet både på kort och på lång sikt.
Vilka åtgärder kommer ministern att vidtaga för att säkra kvaliteten och säkerheten vid dessa kraftverksdammar?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:377 besvarad av Mona Sahlin
Svar på fråga 2004/05:377 om säkerheten vid kraftverksdammar
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Marie Wahlgren har frågat vilka åtgärder jag kommer att vidtaga för att säkra kvaliteten och säkerheten vid kraftverksdammar.
Vad beträffar det klassificeringssystem som Marie Wahlgren berör i sin fråga är detta inte ett mått på hur stor sannolikheten för dammbrott är utan ger ett uttryck för hur stora konsekvenserna kan bli om ett dammbrott skulle inträffa.
Ansvarsförhållandena inom området är sådana att det är dammägaren som har det formella och praktiska ansvaret för dammens drift, underhåll och tillförlitlighet. Den som är skyldig att underhålla en dammanläggning, det vill säga dammägaren, är ansvarig för skador som orsakas vid ett eventuellt dammhaveri. Uppförande av en damm, liksom ändring av en damm, är tillståndspliktig vattenverksamhet. En ansökan om tillstånd prövas av miljödomstolen. Dessutom har Affärsverket svenska kraftnät till uppgift att bland annat följa utvecklingen vad avser dammsäkerheten i landet. Vid Affärsverket svenska kraftnät finns ett dammsäkerhetsråd som ska biträda i arbetet med dammsäkerhetsfrågor.
Flera slags åtgärder vidtas kontinuerligt i syfte att minska riskerna för dammbrott och översvämningar. Ägarna till dammar ska identifiera och värdera riskerna samt vidta åtgärder som eliminerar eller begränsar dessa. Samhället kontrollerar genom myndigheterna att dammägare fullgör sina skyldigheter. Det pågår även ett långsiktigt arbete inom kraftindustrin med syfte att förbättra dammsäkerheten bland annat med hänsyn till risken för höga flöden. På uppdrag av Affärsverket svenska kraftnät och kraftindustrin pågår ett arbete vid SMHI att genomföra en känslighetsanalys av Flödeskommitténs riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar i ett framtida förändrat klimat. Regeringen har vidare nyligen fattat beslut om ändring av förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Affärsverket svenska kraftnät får enligt regeringens beslut från och med den 15 november 2004 en utökad och tydligare tillsynsvägledande roll inom dammsäkerhetsområdet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.