Säkerhet och utveckling
Skriftlig fråga 2005/06:362 av Carlsson, Gunilla i Tyresö (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-15
- Inlämnad
- 2005-11-15
- Besvarad
- 2005-11-23
- Svar anmält
- 2005-11-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 november
Fråga 2005/06:362 av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Säkerhet och utveckling
I sitt tal till den socialdemokratiska partikongressen säger utrikesministern att moderaterna skulle förespråka att ”invasionen i Irak blir en gigantisk biståndsinsats, för att inte tala om den ryska biståndsinsatsen i Tjetjenien, eller den israeliska på de ockuperade områdena”. Denna debattstil är knappast värdig en utrikesminister.
Hur avser utrikesministern att förklara hur hon ser på FN:s generalsekreterares uttalande om att det krävs säkerhet för att nå utveckling och vilka implikationer det får för svensk biståndspolitik?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:362 besvarad av Laila Freivalds
den 23 november
Svar på fråga 2005/06:362 om säkerhet och utveckling
Utrikesminister Laila Freivalds
Gunilla Carlsson har bett mig förklara hur jag ser på FN:s generalsekreterares uttalande om att det krävs säkerhet för att nå utveckling och vilka implikationer det får för svensk biståndspolitik.
Gunilla Carlsson syftar sannolikt på FN:s generalsekreterares uttalande att utveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter går hand i hand. Regeringen instämmer i att komponenterna i denna triangel är ömsesidigt förstärkande. Men sambanden innebär också att en politik som vill minska biståndsnivåerna och dessutom föra över biståndsmedel till försvarsutgifter får negativa följder inte bara för utveckling och respekt för mänskliga rättigheter utan också för säkerheten.
Utveckling möjliggörs av många integrerade orsaker: från den enskilda fattiga människans möjligheter till deltagande och inflytande i sitt samhälle, via nationella system som utbildning, hälsovård och rättsväsende, till globala processer som världshandel, miljöfrågor och internationella konflikter. Utveckling drivs av enskilda människor i sina samhällen, men kan så klart stödjas @ eller förhindras @ av processer och beslut i andra länder.
Ett viktigt sätt som vi i den rika världen kan bidra till att främja utveckling är att ge bistånd. Regeringen är därför stolt att Sverige nu återigen når målet att 1 % av BNI går till bistånd. Det innebär att Sverige med stor trovärdighet kan agera inom FN och EU och på andra sätt verka för att också andra länder höjer sitt bistånd.
Vi kan också stödja utveckling på andra sätt, till exempel genom att arbeta på EU-nivå för minskade jordbrukstullar, genom att i FN driva krav på respekt för kvinnors mänskliga rättigheter eller genom att bidra med svenska soldater i internationella fredsfrämjande insatser.
Regeringen menar att de inom OECD:s utvecklingskommitté överenskomna kriterierna om vilka typer av insatser som får kallas bistånd är centrala för att biståndsanslagen inte urholkas. Militär trupp kan aldrig räknas som bistånd.
Sverige kan alltså inte avsätta medel till en trupp i en internationell styrka i ett krisdrabbat område och räkna detta som bistånd. Men att olika insatser i ett krisdrabbat område finansieras på olika sätt, delvis över biståndsanslaget och delvis över till exempel försvarsanslaget, hindrar inte att de båda verksamheterna i fält är väl samordnade och integrerade; tvärtom är det nödvändigt.
Sverige och det internationella samfundet har en skyldighet att engagera sig i arbete för en värld där mänskligt lidande och osäkerhet minskar, för en rättvis och hållbar utveckling. För att nå dit behövs en helhetssyn på sambanden mellan säkerhet och utveckling. Militära fredsfrämjande insatser är ofta en förutsättning för en positiv utveckling i konfliktdrabbade områden. Ett utvecklingsprojekt i ett område kan i sin tur påverka säkerhetsläget och minska risken för konflikt.
Samordning behövs, liksom ökade insikter i de synergier och samband som finns. Men att regelmässigt finansiera svenska fredsfrämjande insatser över biståndsbudgeten är varken möjligt eller önskvärt. Och låt oss inte glömma att världens samlade försvarsutgifter vida överstiger världens samlade bistånd. Säkerheten i världen gynnas inte av en utveckling där biståndsinsatser världen över styrs över till försvarsutgifter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.