Ryskt ägande i Sverige
Skriftlig fråga 2025/26:531 av Peter Hultqvist (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2026-02-23
- Överlämnad
- 2026-02-23
- Anmäld
- 2026-02-24
- Svarsdatum
- 2026-03-04
- Besvarad
- 2026-03-04
- Sista svarsdatum
- 2026-03-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Ryska intressen har ägande i svenska fastigheter, bostäder, markområden och företag. Det finns kopplingar mellan ägande och långsiktiga strategiska intressen såsom spionage, lagring samt möjligheter till utnyttjande i kris- eller krigssituationer. Ett ägande som är säkerhetshotande behöver inte vara i närheten av en statlig myndighet, ett militärt område eller ett känsligt företag. Ägandet kan också vara etablerat sedan lång tid tillbaka. Av den anledningen finns det motiv för att kunna ifrågasätta äganden retroaktivt. Men det kräver i sin tur lagändringar.
Min fråga till försvarsminister Pål Jonson är därför:
Avser ministern att ta initiativ till lagändringar där det retroaktivt går att expropriera eller på annat sätt avsluta ägande som bedöms vara ett säkerhetshot?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:531 besvarad av Försvarsminister Pål Jonson (M)
Svar på fråga 2025/26:531 Ryskt ägande i Sverige
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Svar på fråga 2025/26:531 av Peter Hultqvist (S)
Ryskt ägande i Sverige
Peter Hultqvist har frågat mig om jag avser att ta initiativ till lagändringar där det retroaktivt går att expropriera eller på annat sätt avsluta ägande som bedöms vara ett säkerhetshot.
Generellt kan sägas att det inte per automatik är dåligt att utländska medborgare eller verksamheter äger fastigheter och annan egendom i Sverige. Med det sagt finns det betydande risker med att utländska aktörer, och vissa andra aktörer, äger företag och egendom, inklusive fastigheter, som är särskilt skyddsvärda.
De rättsliga möjligheterna att förhindra oönskade utländska förvärv har varit bristfälliga under lång tid. De senaste åren har därför ett flertal åtgärder vidtagits för att komma till rätta med dessa problem. Säkerhetsskyddslagen (2018:585) har stärkts i flera avseenden. I december 2023 trädde lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar i kraft. Lagens syfte är att hindra sådana investeringar i svensk skyddsvärd verksamhet som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.
Det finns även flera pågående författningsprojekt. Regeringen har nyligen överlämnat två propositioner till riksdagen som handlar om att motverka säkerhetsrisker vid överlåtelse av fast egendom respektive att skärpa identitetskontroller vid fastighetsköp. Vidare arbetar regeringen med förslag som lämnas i betänkandet SOU 2024:84 om att möjliggöra för staten att granska och hindra utländska fastighetsförvärv som kan inverka skadligt på väsentliga totalförsvarsintressen. Betänkandet har remitterats.
Stockholm den 4 mars 2026
Pål Jonson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.