Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ryska intressen i Sverige

Skriftlig fråga 2025/26:162 av Peter Hultqvist (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-11-06
Överlämnad
2025-11-06
Anmäld
2025-11-07
Svarsdatum
2025-11-19
Besvarad
2025-11-19
Sista svarsdatum
2025-11-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF
Ryska intressen i Sverige(pdf, 86 KB)

till Försvarsminister Pål Jonson (M)

 

Ryssland har med systematik infiltrerat det svenska samhället, bland annat genom att agera via bolagsbildningar och fastighets- och markägande. Det handlar om fastigheter i närheten av känsliga företag och myndigheter men också om annat ägande som kan användas som plattform för att agera mot svenska intressen. 

Säpo har pekat på att bolag används som fasad för underrättelseverksamhet. Finanspolisen har också pekat på att ryska nätverk i Sverige ägnar sig åt omfattande ekonomisk brottslighet som bedöms ha kopplingar till rysk underrättelsetjänst. Nuvarande lagstiftning är ej tillräcklig för att stoppa pågående underminerande verksamhet riktad mot svenska intressen.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson:

 

Vilka åtgärder och förändringar av lagstiftningen avser ministern att vidta för att förebygga, förhindra och avsluta ovanstående beskrivet ryskt agerande i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:162 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på fråga 2025/26:162 Ryska intressen i Sverige

till Försvarsminister Pål Jonson (M)

 

Svar på fråga 2025/26:162 av Peter Hultqvist (S)
Ryska intressen i Sverige

Peter Hultqvist har frågat försvarsministern vilka åtgärder och förändringar av lagstiftningen som han avser att vidta för att förebygga, förhindra och avsluta rysk systematisk infiltration i samhället som sker genom bland annat ageranden via bolagsbildningar och fastighets- och markägande.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget och den förhöjda hotbilden mot Sverige och svenska intressen innebär att risken för infiltration och otillåten påverkan har ökat.

Regeringen arbetar aktivt för att stärka skyddet av Sveriges säkerhet. För snart två år sedan infördes en lagstiftning som möjliggör granskning av utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter. Syftet är att motverka investeringar som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet. Samtidigt pågår förhandlingar på EU-nivå för att utveckla det bakomliggande EU-regelverket. Regeringen välkomnar och deltar aktivt i dessa förhandlingar.

I säkerhetsskyddslagen finns regler om att den som bedriver verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet behöver vidta olika sorters skyddsåtgärder och i vissa fall samråda med tillsynsmyndighet inför överlåtelse eller exponering av säkerhetskänslig verksamhet. Lagen innehåller även bestämmelser om säkerhetsprövning, som bland annat syftar till att upptäcka och förhindra infiltration från främmande makt. Reglerna ses kontinuerligt över och regeringen har på senare tid tagit emot flera betänkanden på området, med bland annat förslag till förbättringar av regelverket för säkerhetsprövningar (SOU 2024:88) och utvidgning av ­lagens överlåtelseregler till att även gälla fast egendom (SOU 2024:7). Dessa förslag bereds i Regeringskansliet.

I Regeringskansliet bereds även andra förslag på det fastighetsrättsliga området som på olika sätt syftar till att motverka säkerhetsrisker. Det handlar om förslag till ny reglering som möjliggör kontroll av utländska fastighets­förvärv (SOU 2024:84), förslag om statlig förköpsrätt för förvärv av egendom för det militära och civila försvaret (SOU 2024:38) och förslag om stärkta identitetskontroller vid fastighetsköp (SOU 2023:55).

Att vidta åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har genom propositionen Bolag och brott (prop. 2024/25:8) föreslagit olika åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag, vilket har lett till lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet. Arbetet på området fortsätter och i april 2025 tillsatte regeringen en utredning som ska lämna förslag på ytterligare åtgärder mot brottslighet som begås i och genom företag.

Vid sidan av dessa lagstiftningsarbeten vidtas även andra slags åtgärder av relevans i sammanhanget. Exempelvis har regeringen i årets höstbudget föreslagit en förstärkning av Säkerhetspolisens anslag med 100 miljoner kronor från och med 2026 för att stärka förmågan att reducera allvarliga hot från bland annat främmande makt.

Regeringen följer utvecklingen noga och överväger löpande behovet av ytterligare åtgärder för att stärka Sveriges säkerhet.

Stockholm den 19 november 2025

 

 

 

Gunnar Strömmer

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.