rymningarna från ungdomshem

Skriftlig fråga 2004/05:2104 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-08-16
Besvarad
2005-08-30
Anmäld
2005-09-13
Svar anmält
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 augusti

Fråga 2004/05:2104

av Torsten Lindström (kd) till statsminister Göran Persson om rymningar från Sundbo ungdomshem

Söndagen den 14 augusti rymde ytterligare tre brottslingar, däribland en dubbelmördare som rymt förut och betecknas vara farlig för allmänheten, från statliga Sundbo ungdomshem i Västmanland. Det är inte första gången. Under 2004 rymde 13 personer från Sundbo. Följderna av rymningarna blir att vanliga västmanlänningar i närområdet blir rädda samtidigt som polisen tvingas lägga resurser på att fånga rymlingarna, på bekostnad av annan polisverksamhet i Västmanland. Det är fel sätt att använda skattepengar och det visar hur rättssamhället, och tilltron till det, spricker.

Rymningsbenägna brottslingar ska givetvis hållas inlåsta så att de inte kan rymma. Straffmyndiga personer som begår allvarliga brott eller på annat sätt är en fara för allmänheten ska kunna hållas i fängelse eller i fängelseliknande förvar på ungdomshem tills dess de är rehabiliterade och kan återvända till samhället, även om de var unga när brottet begicks. Förändringar i lagstiftningen liksom i myndigheternas regelverk och rutiner bör därför övervägas och säkerheten runt dessa personer skärpas.

Eftersom flera olika statsråd och myndigheter har ansvar för situationen åvilar det yttersta ansvaret statsministern. Mot bakgrund av det ovananförda vill jag fråga statsministern:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att samhället ska skyddas från rymningsbenägna brottslingar, också de som är unga eller begått brottet i unga år?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:2104 besvarad av Morgan Johansson

den 30 augusti

Svar på fråga 2004/05:2104 om rymningarna från ungdomshem

Statsrådet Morgan Johansson

Torsten Lindström har frågat statsministern om vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att samhället ska skyddas från rymningsbenägna brottslingar, också de som är unga eller som begått brottet i unga år. Arbetet är så fördelat inom regeringen att det är jag som ska svara på denna fråga.

Jag delar Torsten Lindströms uppfattning att det är avgörande för förtroendet för rättssamhället att påföljder verkställs på ett säkert sätt. Detta gäller all verkställighet, inte bara inom ramen för kriminalvården. Det är givetvis inte heller acceptabelt att ungdomar som avtjänar sluten ungdomsvård (LSU) rymmer från ungdomshem.

Syftet med att ha särskilda ungdomshem är att ungdomar som begått brott ska beredas vård och behandling i väl anpassad miljö. Det är viktigt att behandlingen möjliggör för den unge att på bästa sätt återanpassas till att klara ett liv ute i samhället. Målsättningen är att ungdomarna inte ska återgå i brottslighet efter verkställighet. En förstärkning av säkerheten får inte ställas i motsatsförhållande till det återfallsförebyggande arbetet utan ska i stället ses som en förutsättning. För att man ska lyckas krävs att de dömda inte avviker från behandlingshemmet.

Inledningsvis vill jag påpeka att antalet avvikningar har minskat väsentligt under de senaste två åren från de särskilda ungdomshem som tar emot unga som dömts till sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse (SiS) arbetar kontinuerligt med säkerheten. En viktig del i säkerhetsarbetet är de risk- och hotbedömningar som ligger till grund för beslut om graden av öppenhet och för permissioner. Antalet dömda till sluten ungdomsvård har stadigt ökat alltsedan lagen trädde i kraft 1999. Klienterna är många gånger våldsbenägna och de flesta har dömts för brott med våldsinslag. Den kraftiga ökningen av antalet ungdomar som dömts till LSU samt de våldsbenägna klienterna ställer särskilda krav på säkerhet. Under våren har SiS tagit fram nya säkerhetsföreskrifter avseende den interna säkerheten.

Med anledning av de uppmärksammade rymningar som skett i sommar har säkerheten vid Sundbo ungdomshem utretts och skalskyddet kommer att förbättras och förstärkas. SiS har även beslutat att starta en omfattande intern utredning för att se över den totala säkerheten för LSU-dömda. Utredningen kommer bland annat att granska om rutinerna behöver skärpas ytterligare och hur den fysiska säkerheten kan förbättras. Vidare ska arbetet med risk- och behovsbedömningar granskas. En expertgrupp inom säkerhetsområdet ska finnas till stöd. Förslag till åtgärder kommer att presenteras senare i höst.

För närvarande pågår det inom Regeringskansliet med förslagen i Ungdomsbrottsutredningens betänkande Ingripanden mot unga lagöverträdare. Utredningen har haft i uppdrag att följa upp och vidareutveckla 1999 års påföljdsreform såvitt avser unga lagöverträdare.

Avslutningsvis vill jag också nämna det möte jag hade i förra veckan med cheferna för de sex institutioner som har LSU-ungdomar för att diskutera det säkerhetsarbete som pågår. Vid mötet framhöll jag vikten av att påskynda den utredning av säkerheten som SiS inlett.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.