Rymdsatsningen
Skriftlig fråga 2008/09:386 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-12-12
- Inlämnad
- 2008-12-12
- Besvarad
- 2008-12-17
- Svar anmält
- 2008-12-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:386 Rymdsatsningen
av Birgitta Eriksson (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Den 7 december 2006 hade statsrådet en artikel i Aftonbladet tillsammans med dåvarande skolministern och vice statsminister Lars Leijonborg. I denna utlovades stora satsningar kring rymden och rymdforskningen.
Föremålet för statsrådets beundran då har i dagarna undrat var anslagen till svensk rymdindustri tagit vägen. Anslagen har minskat och Volvo Aero riskerar att förlora hela sin rymdverksamhet.
Den svenska rymdverksamheten bedrivs genom den europeiska rymdorganisationen Esa. I slutet av november var Sverige med och beslutade om anslag fram till 2020. Statsrådet deltog enligt uppgift dock inte i detta ministerråd.
Med anledning av det anförda vill jag fråga statsrådet på vilket sätt hon i Sverige och internationella sammanhang har för avsikt att arbeta för att stärka svensk rymdindustri.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:386 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2008/09:386 Rymdsatsningen
Näringsminister Maud Olofsson
Birgitta Eriksson har frågat mig på vilket sätt jag i Sverige och i internationella sammanhang har för avsikt att stärka svensk rymdindustri. Frågan är ställd mot bakgrund av bland annat anslagsnivån för rymdverksamheten.
Låt mig först klargöra att den av regeringen föreslagna och av riksdagen beslutade anslagsnivån för rymdverksamhet är densamma som Socialdemokraterna har i sitt budgetalternativ för 2009. Vi har alltså samma ekonomiska ramar att ta hänsyn till då vi diskuterar rymdverksamhet. Regeringen har beslutat att totalt 776 miljoner kronor får användas för rymdverksamhet och rymdforskning under 2009. Det är stora resurser som står till förfogande, men naturligtvis kan de ändå inte finansiera allt. Därför är det angeläget att prioritera och investera på områden som vi tror bäst gagnar svensk rymdverksamhet.
Regeringen har valt att fokusera Sveriges deltagande i de av Esas program som har störst förutsättningar att komma till nytta för användare av rymdtekniken och samtidigt bidra till utveckling av våra företag. I Esas rådsmöte på ministernivå den 25–26 november i Haag, anmälde Sverige därför satsningar om 700 miljoner kronor på program för jordobservation, 300 miljoner kronor på telekommunikationer, 120 miljoner kronor på teknologiprogram, samt 200 miljoner kronor på program för bemannad rymdfart och utforskning. Ett viktigt inslag i de svenska satsningarna är kopplingen mellan rymd och klimat.
Rymdpolitik handlar inte bara om att fördela resurser. Vi måste också utveckla innehållet i rymdpolitiken nationellt och på Europanivå för att skapa goda förutsättningar för våra företag och forskare. I regeringens proposition Ett lyft för forskning och innovation lyfts rymden fram som ett strategiskt forskningsområde. Regeringens bedömning är att rymdverksamhet är en strategisk tillgång för kunskapssamhället, industrins konkurrenskraft och för att möta samhällets behov. Det här bildar utgångspunkt för det statliga engagemanget framöver. Regeringens bedömning i propositionen är att öka anslaget för rymdforskning med 20 miljoner kronor.
Det är bra att Birgitta Eriksson tar upp det internationella sammanhanget. Det är viktigt att vi är en aktiv rymdnation och bidrar till och påverkar utvecklingen av den europeiska rymdpolitiken. Regeringen är inte nöjd med hur bärraketsektorn är strukturerad i Europa. Regeringen har inte varit beredd att under rådande förhållanden satsa stora summor i bärraketprogrammen. Vi är övertygade om att det går att förbättra styrning, ledning och kostnadseffektivitet inom sektorn. Vi har framfört den kritiken i syfte att åstadkomma förbättrade förutsättningar för europeisk rymdpolitik. Vi kan nu se att Esa tagit intryck av vad Sverige och andra länder uppmärksammat. Jag kommer att fortsätta att se till att Sverige är en aktiv rymdnation i utvecklingen av europeisk rymdpolitik.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.