rollfördelning mellan riksdagen och regeringen
Skriftlig fråga 2003/04:465 av Lindström, Torsten (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-12
- Inlämnad
- 2003-12-12
- Besvarad
- 2003-12-17
- Svar anmält
- 2003-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 december
Fråga 2003/04:465
av Torsten Lindström (kd) till statsminister Göran Persson om rollfördelning mellan riksdagen och regeringenVid en riksdagsdebatt angående bland annat personalförstärkningar i förskolan den 9 december 2003 fällde statsrådet Lena Hallengren följande yttrande: "Pengarna sprättas ju inte hit och dit okontrollerat, utan de fördelas på det sätt som den nuvarande regeringen anser vara allra bäst." Statsrådet Hallengren sade senare i debatten: "Regeringen fördelar pengarna som man själv anser bäst."
Enligt grundlagen har riksdagen och regeringen olika uppgifter utifrån maktdelningsprincipen. När det gäller statens ekonomi är det riksdagen som fastställer fördelning av statens medel såvida det inte i särskild ordning beslutats om annat, till exempel vad gäller medel till regeringens förfogande. En sammanblandning mellan uppgifterna är att ett avsteg från grundlagen.
Statsrådet Hallengrens uttalande och upprepning visar att statsrådet inte förstått den konstitutionella skillnaden mellan riksdagen och regeringen. Det är anmärkningsvärt att ett statsråd inte ens har elementära kunskaper om den svenska grundlagen. Vidare brister statsrådet Hallengren i respekt för riksdagen som lagstiftare och beslutande organ vid fördelningen av de statliga anslagen vilket också i sig är ytterst klandervärt. Rimligtvis bör statsministern vidta åtgärder för att säkerställa statsrådens kunskaper i grundlagen så att riksdagens förtroende för regeringen inte riskerar att skadas.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsministern:
Vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att statsrådet Hallengrens uttalanden inte ska skada riksdagens förtroende för regeringen?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:465 besvarad av Lena Hallengren
Svar på fråga 2003/04:465 om rollfördelning mellan riksdagen och regeringen
Statsrådet Lena Hallengren
Torsten Lindström har frågat vilka åtgärder statsministern avser att vidta för att mina uttalanden inte ska skada riksdagens förtroende för regeringen. Han har hänvisat till vissa citat från en debatt i riksdagen den 9 december 2003 angående bland annat personalförstärkningar i förskolan.
Frågan har överlämnats till mig.
Enligt 9 kap. regeringsformen gäller bland annat följande. Statens medel får inte användas på annat sätt än riksdagen har bestämt. Om användningen av statsmedel för skilda behov bestämmer riksdagen genom budgetreglering. Riksdagen får dock bestämma att medel tas i anspråk i annan ordning (9 kap. 2 §). Vid budgetregleringen bestämmer riksdagen till vilka belopp statsinkomsterna ska beräknas och anvisar anslag till angivna ändamål (9 kap. 3 §). Statens medel och dess övriga tillgångar står till regeringens disposition. Detta gäller dock inte tillgångar som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till särskild förvaltning (9 kap. 8 §).
Som statsråd i regeringen har jag givetvis kännedom om grundlagens bestämmelser angående riksdagens och regeringens roll när det gäller såväl utfärdande av lagar och andra föreskrifter som utövande av finansmakten. Torsten Lindström har hänvisat till vissa citat som är lösryckta ur sitt sammanhang. Jag är övertygad om att riksdagens ledamöter inser att mina inlägg i debatten avsåg de förslag till fördelning av statens medel som regeringen lämnar till riksdagen och det dispositionsutrymme som regeringen har efter riksdagens beslut. Med hänsyn till vad det aktuella replikskiftet gällde vill jag tillägga att regeringen inte lämnar förslag som innebär kostnader för staten om förslagen inte är finansierade.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

