Riskerna för svensk bolånekris
Skriftlig fråga 2007/08:867 av Olsson, Hans (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-28
- Anmäld
- 2008-03-03
- Besvarad
- 2008-03-05
- Svar anmält
- 2008-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 februari
Fråga
2007/08:867 Riskerna för svensk bolånekris
av Hans Olsson (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Den 14 februari lämnade jag en fråga om tillståndet på den svenska bostadsmarknaden och om riskerna för en svensk bolånekris. Statsrådet gav idel lugnande besked den 20 februari baserat på material från Riksbanken. Den 21 februari kom Finansinspektionen med en rapport som kanske är något mindre lugnande. Belåningsgraderna är höga och de verkliga amorteringstiderna är långa. Det är de yngsta villa- och bostadsrättsägarna som är högst belånade men belåningen ökar också hos dem över 50 eftersom ”det i dag inte är prioriterat att betala av sitt bostadslån under sin livslängd”.
Vidare skriver FI: ”Det finns inga tecken på att bankerna överlag har skärpt amorteringskraven under det senaste året eller planerar att skärpa dem framöver. En förklaring kan vara att det finns incitament för bankerna att sälja lönsamma sparprodukter till kunderna i stället för att de amorterar på lånen.”
En annan intressant fråga handlar om bankernas engagemang på bostadsmarknaderna utomlands. Både Swedbank och SEB rapporteras ha gjort kreditförluster i Estland. Bolånekriser utomlands kan också bidra till att destabilisera bankväsendet i Sverige.
Avser statsrådet att ta något initiativ utifrån bolåneproblemen utomlands och ökad osäkerhet i boendebelåningen i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:867 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2007/08:867 Riskerna för svensk bolånekris
Statsrådet Mats Odell
Hans Olsson har frågat om jag avser att ta något initiativ baserat på svenska bankers exponering i Baltikum och en ökad osäkerhet i den svenska boendebelåningen.
Finansinspektionen skriver i sin rapport Utvecklingen på bolånemarknaden att man i dagsläget inte ser att riskuppbyggnaden i bostadsutlåningen innebär ett hot mot stabiliteten på den svenska finansmarknaden, inte ens vid förhållandevis kraftiga prisfall på bostäder. Finansinspektionen gör vidare bedömningen att fallande bostadspriser däremot kan drabba enskilda hushåll. Jag delar Finansinspektionens syn.
Den svenska bostadsmarknaden utgör en begränsad risk för stabiliteten på den svenska marknaden genom att hushållens andel av lånestocken är begränsad och därmed inte riskerar att orsaka bankerna några betydande kreditförluster. När det gäller hushållens val av amorteringstid på bottenlånen behöver längre amorteringstid inte utgöra någon risk. Att ha som mål att vara obelånad behöver inte vara det privatekonomiskt mest fördelaktiga för alla utan detta får varje hushåll pröva utifrån sina förutsättningar.
Hushållens kunskaper om privatekonomi och finansiella tjänster är viktig, till exempel för att undvika att skuldsätta sig för mycket. För att stärka hushållens kunskaper och konsumentmakt låter regeringen de närmaste åren Finansinspektionen genomföra en satsning på information och privatekonomisk utbildning för att öka konkurrensen och stärka konsumentskyddet på finansmarknaden.
Svenska banker har varit framgångsrika i sin etablering i Baltikum och svarar nu för en stor del av den baltiska bankmarknaden. Verksamheten i Baltikum genererar också en betydande del av de svenska bankernas resultat.
Den ekonomiska utvecklingen i Baltikum bevakas kontinuerligt av våra myndigheter. Utvecklingen i Baltikum utgör en viss risk för de svenska bankerna genom att deras resultat skulle påverkas negativt om kreditvärdigheten för låntagarna skulle försämras påtagligt. I sin senaste stabilitetsrapport gör Riksbanken bedömningen att bankerna har en god motståndskraft mot en negativ utveckling i Baltikum.
Avseende belåningsgraden i Sverige gör både Finansinspektionen och Riksbanken bedömningen att den inte utgör någon risk för det svenska banksystemet. Den ekonomiska utvecklingen i Baltikum står under bevakning och det finns ett väl fungerande samarbete med de baltiska länderna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.