Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

regler mot diskriminering på krogen

Skriftlig fråga 2004/05:1362 av Astudillo, Luciano (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-04-06
Inlämnad
2005-04-06
Besvarad
2005-04-13
Svar anmält
2005-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 april

Fråga 2004/05:1362

 av Luciano Astudillo (s) till statsrådet Jens Orback om regler mot diskriminering på krogen

Trots ny lagstiftning är diskriminering inom krog- och restaurangbranschen fortfarande ett utbrett problem som bidrar till utanförskap och segregation.

Det är straffbart för näringsidkare, och dess personal, att särbehandla personer på grund av etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Exempelvis är det förbjudet att neka en person tillträde till en restaurang på dessa grunder. Ändå får vi återkommande rapporter om personer som har blivit diskriminerade på restauranger och nattklubbar på grund av hudfärg eller sexuell läggning.

Riksdag och regering har sagt nej till antidiskrimineringsvillkor i serveringstillstånden som skulle leda till att tillståndet automatiskt dras in om ägaren döms för diskriminering. Därför måste vi finna andra vägar. Till exempel skulle man kunna införa obligatorisk skyltning vid ingången för att reglerna ska vara lika för alla besökande kan man tydligt skylta med åldersgräns, klädkod och om det krävs medlemskap. Andra åtgärder kan vara kameraövervakade entréer och obligatorisk utbildning för såväl dörrvakter som krogägare.

Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Jens Orback:

Vad är statsrådet beredd att göra ytterligare för att minska diskrimineringen inom krog- och restaurangbranschen?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1362 besvarad av Morgan Johansson

den 13 april

Svar på fråga 2004/05:1362 om regler mot diskriminering på krogen

Statsrådet Morgan Johansson

Luciano Astudillo har frågat statsrådet Jens Orback vad han är beredd att göra för att minska diskrimineringen inom krog- och restaurangbranschen. Frågan har överlämnats till mig.

Jag vill börja med att framhålla att det inte är acceptabelt att särbehandla människor på grund av etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Därför är det enligt svensk lag förbjudet för en näringsidkare att diskriminera någon på grund av bland annat nationellt eller etniskt ursprung eller sexuell läggning. Det kan både vara straffbart och leda till skadeståndsansvar om någon till exempel nekas tillträde till en restaurang på sådan grund.

Statens folkhälsoinstitut har i egenskap av central tillsynsmyndighet över efterlevnaden av bestämmelserna i alkohollagen (1994:1738) i flera sammanhang framhållit att diskrimineringsbrott är exempel på sådan brottslighet som kan påverka beslut om tillstånd för servering av alkoholdrycker. Det gäller inte enbart brott som har begåtts av tillståndshavaren själv, utan också om det har begåtts av dennes anställda eller personal som tillståndshavaren har tagit i sin tjänst, till exempel dörrvakter.

I sammanhanget vill jag också framhålla att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ska verka för att diskriminering som har samband med bland annat etnisk tillhörighet inte förekommer i samhällslivet. Motsvarande uppdrag åvilar Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning inom dennes ansvarsområde. Uppdragen omfattar självfallet även diskriminering inom krog- och restaurangbranschen.

För att ytterligare motverka diskriminering inom restaurangnäringen på grund av etniskt ursprung, religion, sexuell läggning eller funktionshinder kommer regeringen att se över alkohollagens bestämmelser om villkor i syfte att detta instrument i högre grad ska kunna användas i det förebyggande arbetet mot diskriminering. Inom ramen för denna översyn får närmare övervägas om villkor ska kunna avse bland annat utbildningsinsatser av tillståndshavare och dennes anställda eller skyltning utanför restauranger om krav på klädkod etcetera i linje med vad Luciano Astudillo diskuterar i sin fråga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.