Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rättssäkerhet för svensk medborgare i Eritrea

Skriftlig fråga 2002/03:1055 av Tesfazion, Rezene (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-06-04
Inlämnad
2003-06-04
Besvarad
2003-06-18
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 juni

Fråga 2002/03:1055

 av Rezene Tesfazion (s) till utrikesminister Anna Lindh om rättssäkerhet för svensk medborgare i Eritrea

Folket i Eritrea har under de senaste två åren levt under en rättsvidrig regim. Folket lever under förföljelse och våld mot oliktänkande tillhör vardagen. Landet står inför hot om svält och krig och massarresteringar. Eritreas regering har under de senaste åren satsat mer pengar på att bygga fängelser än på skolor och sjukvård. Tusentals människor har godtyckligt blivit arresterade av myndigheterna.

En av dessa, en svensk medborgare, har nu i snart två år suttit häktad utan dom i Eritreas huvudstad Asmara. Han är journalist och greps tillsammans med en större grupp av journalister den 18 september 2001. Detta hände i samband med att de eritreanska myndigheterna slog till och stängde alla oberoende medier i landet.

Eftersom mannen har både svenskt och eritreanskt medborgarskap anser myndigheterna i Eritrea att Sverige inte har med saken att göra. I dag snart två år efter gripandet vet vi inte hur han mår, om han har fått ett juridiskt ombud eller vad han är åtalad för. Ett klart brott mot de mänskliga rättigheterna.

Min fråga till utrikesministern är:

Vilka åtgärder avser ministern att vidtaga för att hjälpa den här mannen att bli frigiven?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1055 besvarad av Anna Lindh

den 18 juni

Svar på fråga 2002/03:1055 om rättssäkerhet för svensk medborgare i Eritrea

Utrikesminister Anna Lindh

Rezene Tesfazion har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidtaga för att hjälpa den man, en svensk medborgare, som suttit häktad utan dom i Eritrea sedan 2001.

Jag utgår från att Rezene Tesfazion syftar på Dawit Isaak. Jag har tidigare fått liknande frågor av Murad Artin (2001/02:1030 och 2001/02:1031), Harald Nordlund (2001/02:1420), Mikael Oscarsson (2002/03:352) och Ingegerd Saarinen (2002/03:763).

Jag är alltjämt mycket oroad över utvecklingen i Eritrea när det gäller respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Även EU har framfört kritik mot utvecklingen i landet, bland annat att all oberoende press har strypts och så många journalister har fängslats utan rättegång.

Eritreas vägran att tillåta vår konsul eller annan svensk representant att besöka Isaak, liksom att lämna information om hans situation till svenska myndigheter, grundar sig på att Eritrea inte godkänner dubbelt medborgarskap. Den eritreanska regeringen menar att Isaak har rest in och arbetat i sitt hemland Eritrea såsom eritreansk medborgare och att hans fall därför endast är en eritreansk angelägenhet. Det är helt oacceptabelt att Eritreas regering inte godtar att Dawit Isaak också är svensk medborgare och att Sveriges regering därmed bereds tillfälle att träffa honom.

I dialog med eritreanska ambassaden har Sverige under senare tid på hög nivå, såväl politisk som hög tjänstemannanivå, krävt att Dawit Isaak omedelbart släpps fri. Dessutom har den tjänsteman som haft det särskilda uppdraget att hålla kontakten med Eritrea vid sina besök i landet tagit upp Dawits Isaaks situation med regeringen. En särskild skrivelse har också riktats till Eritreas regering från vårt konsulat i Asmara med begäran att av humanitära skäl få träffa Isaak. Så sent som förra veckan aktualiserades återigen frågan om att få träffa Isaak när UD:s Afrikaenhet träffade representanter för Eritreas ambassad. Hittills har ingen av dessa ansträngningar givit resultat, men vi tänker givetvis fortsätta att uppmärksamma frågan och att ta upp den via alla de kanaler som står till buds.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.