Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rättskedjans hatbrottskompetens

Skriftlig fråga 2004/05:543 av Olsson, Rolf (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-12-07
Inlämnad
2004-12-07
Besvarad
2004-12-15
Svar anmält
2004-12-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 december

Fråga 2004/05:543

 av Rolf Olsson (v) till justitieminister Thomas Bodström om rättskedjans hatbrottskompetens

Personer med rasistiska eller homofobiska åsikter, ibland med koppling till vit makt-miljön, angriper ofta HBT-personer eller människor med annan etnisk bakgrund helt oprovocerat. Det handlar om en dubbel kränkning eftersom man drabbas både av brottsligheten och av ett hat som vänder sig mot ens bakgrund, kultur och identitet. Våld och hot drabbar även människor som i ord och handling reagerar mot vit makt-propagandan. De personer som begår brotten skolas in i ett antirationalistiskt tänkande där man strävar efter att agera efter sitt hat och med våld. Såväl kampsporter som skytteövningar praktiseras av olika organisationer i skolningen.

Att drabbas av hatbrott kan medföra ett särskilt psykiskt lidande och detta måste beaktas i brottsofferarbetet, vilket kräver att de rättsvårdande myndigheterna har god kunskap om sådana brott. Personer med annan etnisk bakgrund än svensk upplever sig dock ofta diskriminerade och misstrodda när de vänder sig till polisen och andra myndigheter. Vidare så beskriver Socialstyrelsen i skriften Sexuell läggning och bemötandet i socialtjänsten att HBT-personer får ett dåligt bemötande på det sociala området. Bemötandefrågan aktualiseras i de fall HBT-personer är brottsoffer.

Jag vill fråga justitieminister Thomas Bodström:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att i rättskedjan öka kunskaperna för att hjälpa människor som faller offer för hatbrott och vit makt-relaterad brottslighet?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:543 besvarad av Thomas Bodström

den 15 december

Svar på fråga 2004/05:543 om rättskedjans hatbrottskompetens

Justitieminister Thomas Bodström

Rolf Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att i rättskedjan öka kunskaperna för att hjälpa människor som faller offer för hatbrott och vitmaktrelaterad brottslighet.

I det demokratiska samhället finns en grundsyn som utgår från alla människors lika värde och att varje individ ska behandlas med samma hänsyn och respekt. Rätten till likabehandling är också en mänsklig rättighet och en rättsligt bindande princip som uttrycks på flera ställen i vår lagstiftning, till exempel i lag (2003:307) om förbud mot diskriminering.

Regeringen har också i olika sammanhang konstaterat att arbetet för att motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi är en av de viktigaste samhällsfrågorna överhuvudtaget.

Att öka kunskapen och medvetandet inom rättsväsendet är en av de viktigaste insatserna för att bekämpa hatbrott och olika former av diskriminering. Regeringen gav därför i maj 2003 i uppdrag till Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Riksåklagaren och Kriminalvårdsstyrelsen att upprätta kompetensstrategier i diskrimineringsfrågor. Strategierna skulle särskilt uppmärksamma diskriminering på grund av sexuell läggning. Uppdragen redovisades till regeringen i november 2003 och har därefter följts upp med återrapporteringskrav i regleringsbreven för 2004 om de åtgärder som vidtagits med anledning av strategierna. Detta kommer att redovisas i myndigheternas årsredovisningar, det vill säga i februari 2005. Min bedömning är dock att den ökade medvetenheten hos myndigheterna om hatbrott har medfört ett effektivare arbete med dessa frågor. Myndigheternas kommande redovisningarna kommer att tjäna som viktiga underlag för regeringens fortsatta överväganden om eventuella ytterligare insatser på området.

Ett annat exempel på insatser mot hatbrotten är de årliga utvecklingskonferenser med information och utbildning om homofobi, antisemitism och främlingsfientlighet med mera som Rikspolisstyrelsen sedan år 2001 anordnar i samverkan med bland annat Säkerhetspolisen, Riksåklagarens speciellt utsedda åklagare, Polishögskolan och de särskilda kontaktpersoner som finns ute på landets polismyndigheter.

Det är viktigt att bekämpa homofobiska brott på alla nivåer. Grundläggande är att genom insatser i bland annat skolan och i den allmänna samhällsdebatten aktivt möta de fördomar som är själva grunden för hatbrotten. Här kan nämnas att BRÅ tillsammans med Forum för levande historia nyligen har presenterat en rapport som innehåller en kartläggning av antisemitism, islamofobi, homofobi och generell intolerans bland skolungdomar.

Det är viktigt att rättsväsendets personal har tillräckliga kunskaper om brottsoffers situation och reaktioner. Det gäller inte minst de personer som på grund av sin sexuella läggning blir utsatta för brott. Dessa frågor har en fortsatt hög prioritet inom regeringen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.