Rätten till teckenspråksundervisning enligt språklagen

Skriftlig fråga 2024/25:833 av Jessica Rodén (S)

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

Språklagen (2009:600) slår fast att svenskt teckenspråk är likställt med de nationella minoritetsspråken och att samhället har ett särskilt ansvar att skydda och främja språket. Enligt 9 § språklagen ska den som är döv eller hörselskadad, samt den som av andra skäl har behov av svenskt teckenspråk, ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det.

Trots detta har Örebro kommun nu beslutat att stoppa undervisningen i teckenspråk som modersmål för grundskoleelever. Kommunen hänvisar till att Skolverket inte tillhandahåller en kursplan för ämnet och att den allmänna kursplanen för modersmål i andra språk inte går att tillämpa på teckenspråk. Beslutet har mött hård kritik från föräldrar, dövföreningar och andra intresseorganisationer som menar att detta strider mot barnens rätt till likvärdig utbildning.

Att barn och unga berövas rätten till undervisning på sitt språk är allvarligt. Det riskerar att försämra deras möjligheter till språkutveckling, utbildning och delaktighet i samhället. Språklagens syfte är just att säkerställa att teckenspråkiga inte hamnar i ett sådant läge.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att språklagens krav på undervisning i och på svenskt teckenspråk efterlevs, så att döva och hörselskadade barn inte förlorar sin rätt till modersmålsundervisning?