Rätten till teckenspråksundervisning enligt språklagen
Skriftlig fråga 2024/25:833 av Jessica Rodén (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-24
- Överlämnad
- 2025-02-25
- Anmäld
- 2025-02-26
- Svarsdatum
- 2025-03-05
- Besvarad
- 2025-03-05
- Sista svarsdatum
- 2025-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Språklagen (2009:600) slår fast att svenskt teckenspråk är likställt med de nationella minoritetsspråken och att samhället har ett särskilt ansvar att skydda och främja språket. Enligt 9 § språklagen ska den som är döv eller hörselskadad, samt den som av andra skäl har behov av svenskt teckenspråk, ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det.
Trots detta har Örebro kommun nu beslutat att stoppa undervisningen i teckenspråk som modersmål för grundskoleelever. Kommunen hänvisar till att Skolverket inte tillhandahåller en kursplan för ämnet och att den allmänna kursplanen för modersmål i andra språk inte går att tillämpa på teckenspråk. Beslutet har mött hård kritik från föräldrar, dövföreningar och andra intresseorganisationer som menar att detta strider mot barnens rätt till likvärdig utbildning.
Att barn och unga berövas rätten till undervisning på sitt språk är allvarligt. Det riskerar att försämra deras möjligheter till språkutveckling, utbildning och delaktighet i samhället. Språklagens syfte är just att säkerställa att teckenspråkiga inte hamnar i ett sådant läge.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att språklagens krav på undervisning i och på svenskt teckenspråk efterlevs, så att döva och hörselskadade barn inte förlorar sin rätt till modersmålsundervisning?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:833 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2024/25:833 Rätten till teckenspråksundervisning enligt språklagen
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2024/25:833 av Jessica Rodén (S)
Rätten till teckenspråksundervisning enligt språklagen
Jessica Rodén har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att språklagens krav på undervisning i och på svenskt teckenspråk efterlevs, så att döva och hörselskadade barn inte förlorar sin rätt till modersmålsundervisning.
Alla elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser (3 kap. 2 § skollagen [2010:800]).
Av 14–15 §§ språklagen (2009:600) framgår att den som har ett annat modersmål än svenska, något av minoritetsspråken eller som använder teckenspråk, ska ges möjlighet att utveckla och använda detta språk samt att detta är en skyldighet för det allmänna. Enligt skollagen ska en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och eleven har grundläggande kunskaper i språket (10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skollagen). Det finns inga särskilda kurs- och ämnesplaner för svenskt teckenspråk som modersmål. Undervisningen behöver därför i stället bedrivas utifrån de generella kurs- och ämnesplanerna för ämnet modersmål. Bestämmelser om att elever ska erbjudas modersmålsundervisning är inte något som kommuner eller enskilda huvudmän kan bortse ifrån.
Stockholm den 5 mars 2025
Lotta Edholm
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

