Rätten till heltid
Skriftlig fråga 2009/10:619 av Rådström, Britta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-03-09
- Inlämnad
- 2010-03-09
- Besvarad
- 2010-03-17
- Svar anmält
- 2010-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 mars
Fråga
2009/10:619 Rätten till heltid
av Britta Rådström (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Enligt SCB fanns 208 000 personer anställda i detaljhandeln första kvartalet 2009. Av dem jobbade 119 000 deltid varav 95 000 kvinnor och 24 000 män. Av de 119 000 deltidsanställda ville 37 000 ha mer arbetstid, 28 000 var kvinnor och 9 000 män.
Heltid måste vara en rättighet även om deltid ska finnas som en valmöjlighet.
Vilka initiativ avser arbetsmarknadsministern att ta för att heltid ska bli en rättighet för inte minst kvinnor inom detaljhandeln?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:619 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på fråga
2009/10:619 Rätten till heltid
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Britta Rådström har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att heltid ska bli en rättighet för inte minst kvinnor inom detaljhandeln.
Britta Rådström hänvisar till statistik från SCB beträffande deltidsanställda inom detaljhandeln. Det kan konstateras att deltidsanställningar är betydligt vanligare i vissa branscher än i andra.
Det är oerhört centralt att alla har möjlighet att försörja sig på eget arbete. Det är därför viktigt att deltidsanställda som vill arbeta mer ska ha möjlighet att göra det.
Det betänkande som lämnades av den av den förra regeringen tillsatta Heltidsutredningen – Stärkt rätt till heltidsanställning (SOU 2005:105) – mötte omfattande remisskritik. Kritiken avsåg dels att den föreslagna lagregleringen av en rätt till heltid var mycket komplicerad och svårtillämpad, dels att en lagstiftning skulle kunna leda till ökad arbetslöshet och en sämre fungerande arbetsmarknad.
Det anfördes också principiella invändningar, även från fackligt håll. Det ansågs att frågan i första hand bör hanteras av arbetsmarknadens parter i kollektivavtal. Om parterna hanterar frågan i kollektivavtal kan nödvändiga hänsyn tas och anpassningar göras beroende på verksamhetens art och förutsättningar samt till olikheter i arbetstagarnas behov. Lagstiftaren ska inte ge sig in och lagstifta om sådant som bättre löses i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Det leder till att den svenska modellen undergrävs.
Det staten ska göra är i stället att skapa förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad och en politik som leder till tillväxt och fler jobb. Vad som i grunden krävs är hög efterfrågan på arbetskraft. Det är genom en politik som är inriktad på att främja ökad sysselsättning och ökat företagande som fler kan komma i arbete och bättre förutsättningar skapas för deltidsarbetslösa att gå upp i arbetstid.
Enligt den svenska modellen är det upp till arbetsmarknadens parter att hantera den här typen av frågor. Jag kommer självfallet att följa utvecklingen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.