Rån och hot mot anställda
Skriftlig fråga 2009/10:798 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-05-07
- Inlämnad
- 2010-05-07
- Besvarad
- 2010-05-12
- Svar anmält
- 2010-05-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 maj
Fråga
2009/10:798 Rån och hot mot anställda
av Birgitta Eriksson (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Att bli utsatt för rån, hot och våld i sitt arbete innebär en djup kränkning och skapar en långvarig känsla av otrygghet hos den anställde. För många innebär det ett men för livet och att vederbörande inte längre kan fortsätta med det arbete man haft. Anställda som hanterar kontanter är särskilt utsatta, vare sig det rör sig om butiker eller om värdetransporter. I fjol skedde nära 1 200 butiksrån, och det är en siffra som stadigt ökat de senaste åren.
Arbetsmiljöverket satsar nu på butikssäkerhet och fokuserar på mindre butiker med upp till fem anställda, särskilt sådana som har kvällsöppet, har ett riskutsatt läge eller som säljer värdesaker. Planeringen av insatsen har skett i samråd med Handels och Svensk Handel.
Arbetsmiljöverkets satsning måste stöttas och vidareutvecklas genom olika initiativ av statsrådet. Alla rån med vapen borde betecknas som grova. Brottsoffer måste kunna få hjälp och stöd dygnet runt och polisen borde efter rån också underrätta Arbetsmiljöverket. Polis och åklagare måste öka sin kunskap i arbetsmiljörelaterade ärenden och sin samverkan med Arbetsmiljöverket. Lagstiftning och föreskrifter kring arbetsmiljön borde hjälpa till att förebygga och försvåra brott samtidigt som brottsbalken måste stödja de som i sin yrkesutövning utsätts för rån, hot och våld.
Vilka initiativ avser justitieministern att ta för att stödja dem som i sin yrkesutövning utsätts för rån, hot och våld?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:798 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2009/10:798 Rån och hot mot anställda
Justitieminister Beatrice Ask
Birgitta Eriksson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att stödja dem som i sin yrkesutövning utsätts för rån, hot och våld. Hon menar att anställda som hanterar kontanter är särskilt utsatta för dessa typer av brott.
Det är viktigt att människor kan känna sig trygga på sina arbetsplatser. Få saker beskär människors frihet så mycket som att bli utsatt för brott eller hot om brott. Exempelvis butiksrån är ett allvarligt brott med betydande skadeverkningar för dem som drabbas och de bidrar dessutom till en känsla av otrygghet hos personalen.
Regeringens satsning på fler poliser, liksom det ökade samarbetet mellan företag, polis och myndigheter som utvecklats på många håll, är betydelsefulla faktorer när det gäller att bekämpa butiksrån. Arbetsgivarna har det yttersta ansvaret för de anställdas arbetsmiljö och kan med rätt insatser bidra till att risken för rån och hot minskar. Jag vet att handeln satsar stora resurser på säkerhetsåtgärder i form av larm, väktare, säkrare kontanthantering, personalutbildning med mera. För att underlätta det förebyggande arbetet arbetar regeringen på bred front. I betänkandet En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87) har lämnats förslag som bland annat syftar till att underlätta användningen av kameraövervakning i butiker. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Justitiedepartementet. I lagrådsremissen Obehöriga transaktioner med betalningsinstrument föreslår regeringen tydligare regler när kontokort används av obehöriga, vilket är ett led i arbetet för att minska kontanthanteringen.
Förslagen i regeringens proposition 2009/10:147 Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. innebär skärpta påföljder för många av de gärningar som utgör butiksrån. Dessutom har vapenlagen setts över. I promemorian Vissa frågor om vapenlagen (Ds 2010:6) föreslås att reglerna om grovt vapenbrott förtydligas genom att det i paragrafen anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt. Sådana omständigheter är att vapnet kan befaras komma till brottslig användning eller att vapnet är av särskilt farlig beskaffenhet. Promemorian är för närvarande ute på remiss.
I sin fråga efterlyser Birgitta Eriksson ökad kunskap hos polis och åklagare i arbetsmiljörelaterade ärenden. Utredningar om misstänkt arbetsmiljöbrott hanteras i nära samarbete mellan Arbetsmiljöverket, Åklagarmyndigheten och Polisen. Förra året koncentrerade dessutom Åklagarmyndigheten sin specialistkompetens på arbetsmiljöområdet till en särskild riksenhet för miljö- och arbetsmiljömål. Åtgärden innebär ökade möjligheter att snabbt och effektivt utreda arbetsmiljöbrott.
Birgitta Eriksson tar också upp frågan om brottsoffrens tillgång till hjälp och stöd. Att rättsväsendets myndigheter har ett tydligt brottsofferperspektiv och verkar för att brottsoffrens behov av stöd och hjälp tillgodoses är en viktig fråga för regeringen. Polisens arbete med brottsoffer utgår från en nationell handlingsplan som bland annat ska säkerställa att brottsoffren får relevant, begriplig och vid behov fortlöpande information. Vid så gott som alla polismyndigheter finns i dag särskilda brottsoffersamordnare eller brottsofferenheter. På central nivå har Rikspolisstyrelsen en arbetsgrupp för brottsofferarbete, med representanter från varje samverkansregion. Brottsofferperspektivet har vidare integrerats i utbildningar för utredare, förundersökningsledare och personal vid polisens kontaktcenter. Polisen har årliga brottsofferkonferenser där brottsoffersamordnare kan utbyta erfarenheter och där arbetet med att utveckla brottsofferverksamheten kan förankras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.