Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

professur i rehabiliteringsmedicin

Skriftlig fråga 2003/04:948 av Johansson, Carl-Axel (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-18
Inlämnad
2004-03-18
Besvarad
2004-03-24
Svar anmält
2004-03-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 mars

Fråga 2003/04:948

 av Carl-Axel Johansson (m) till utbildningsminister Thomas Östros om professur i rehabiliteringsmedicin

Det visar sig allt tydligare att utvecklingen inom sjukvården leder till att alltfler skadade och allvarligt sjuka människor, genom ett förbättrat primärt akut omhändertagande, kan räddas till livet.

Däremot har den fortsatta rehabiliteringen inte alltid fungerat på bästa sätt. Det är otvetydigt så att genom en bättre rehabilitering och med ökade kunskaper inom detta område, kan alltfler få en bättre livskvalitet trots kvarstående funktionshinder. Dessutom är många arbetsoförmögna på grund av kroniska smärtor i rörelseorganen och skulle kunna få bättre hjälp med en förbättrad rehabilitering och smärtlindring. Utvecklingen av rehabiliteringsmedicin är därför ett "måste" i framtiden. Det gäller såväl den framtida forskningen inom detta område, men även i den kliniska praktiska tillämpningen. Nu har jag fått erfara att universitetssjukhuset i Lund saknar en professur inom rehabiliteringsmedicin. Därmed saknas enligt min mening förutsättningar att utveckla denna viktiga verksamhet i Skåneregionen. Det gäller såväl inom forskningen, som i vårdutbildningen, men även i den kliniska tillämpningen.

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att tillskapa en professur i rehabiliteringsmedicin vid universitetet i Lund?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:948 besvarad av Thomas Östros

den 24 mars

Svar på fråga 2003/04:948 om professur i rehabiliteringsmedicin

Utbildningsminister Thomas Östros

Carl-Axel Johansson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att tillskapa en professur i rehabiliteringsmedicin vid universitetet i Lund.

Svensk medicinsk forskning har en stark ställning i internationell jämförelse. Svenska forskare har bidragit till många vetenskapliga framsteg som givit förutsättningar för att utveckla nya och bättre metoder inom sjukvården.

Sverige satsar förhållandevis stora offentliga resurser på medicinsk forskning. I budgetpropositionen för 2004 föreslog regeringen en förstärkning av det medicinska forskningsområdet med 50 miljoner kronor. Det sker för det första genom ett resurstillskott till Vetenskapsrådet som via Ämnesrådet för medicin fördelar resurser till medicinsk forskning. För det andra ges ökade resurser till kliniskt inriktad medicinsk forskning inom ramen för samarbetsavtal mellan staten och vissa landsting om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården, det så kallade ALF-avtalet.

Beslutsfattandet inom den svenska högskolan är i dag förhållandevis decentraliserat. Tidigare beslutade statsmakterna på central nivå om resursanvändningen i detalj, exempelvis inrättandet av professurer och tillsättandet av tjänster.

I dagens system har statsmakterna ansvar för de övergripande avvägningarna till exempel avseende resurser till vetenskapsområden och forskningsråd. Universitet och högskolor samt forskningsfinansierande myndigheter har ansvar för de närmare besluten om forskningens inriktning och resursanvändning. Beslut om anställning av professorer fattas av de enskilda lärosätena. Därmed är frågan om anställning av en professor i rehabiliteringsmedicin något som Lunds universitet självt beslutar om.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.