privatekonomi

Skriftlig fråga 2003/04:211 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-06
Anmäld
2003-11-10
Besvarad
2003-11-12
Svar anmält
2003-11-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 november

Fråga 2003/04:211

av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om privatekonomi

För att klara sig i samhället är det oundgängligt med goda kunskaper i privatekonomi. Det handlar om att få vardagen att fungera. Privatekonomiska kunskaper krävs för många av de ställningstaganden och beslut som individen tar dagligen. Skolan måste ge möjlighet till kunskaper om vikten av att hantera sin ekonomi liksom grundläggande kunskaper inom vardagsjuridikens område. Sådant som vi alla behöver känna till för att klara oss och vår privata situation i ett samhälle där det ställs stora krav på ekonomisk och juridisk kompetens. I dag finns ett begränsat utrymme i gymnasieskolan för kunskaper i privatekonomi. Alla elever läser visserligen kärnämneskursen i samhällskunskap där vissa ekonomiska baskunskaper ingår men dessa inriktas ofta på national- och företagsekonomiska företeelser och inte i nödvändig grad på privatekonomin. En möjlighet är att införa en kurs i privatekonomi som alla gymnasieelever har möjlighet eller skyldighet att läsa.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att gymnasieeleverna ska få de kunskaper i privatekonomi som krävs för att klara sig väl i vardagen?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:211 besvarad av Thomas Östros

den 12 november

Svar på fråga 2003/04:211 om privatekonomi

Utbildningsminister Thomas Östros

Torsten Lindström har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att gymnasieeleverna ska få kunskaper i privatekonomi.

Gymnasieskolans uppgift är att kvalificera eleverna i tre avseenden @ för deltagande i ett demokratiskt samhällsliv, för ett utvecklande arbetsliv, och för vidare studier. Gymnasieskolan har också till uppgift att utveckla eleven som individ, det vill säga utveckla personligheten, skapa intresse för kultur och humaniora samt ge individen en allmän medborgerlig bildning. Dessa omfattande krav på gymnasieskolan innebär att det redan i dag råder en stoffträngsel och att nya generella uppgifter inte kan introduceras utan att andra uppgifter minskar i omfattning eller utgår. Exempel på område som konkurrerar om utrymme bland kärnämnena är bland annat privatekonomi.

I dag finns ingen generell kursplan i privatekonomi. Möjlighet finns dock att inom en rad ämnen @ kärnämnen såväl som andra ämnen @ behandla privatekonomiska frågeställningar.

Gymnasiekommittén 2000 hade bland annat i uppdrag att utreda hur de obligatoriska kärnämneskurserna skulle utformas. Gymnasiekommittén föreslår att en kärnämneskurs om 50 gymnasiepoäng införs i historia men därutöver föreslås inga förändringar i kärnämnesutbudet.

Regeringen avser att under våren 2004 lämna en proposition med anledning av Gymnasiekommitténs förslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.