PPM-systemet, bankerna och spararna
Skriftlig fråga 2008/09:792 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-03-26
- Inlämnad
- 2009-03-26
- Besvarad
- 2009-04-01
- Svar anmält
- 2009-04-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 mars
Fråga
2008/09:792 PPM-systemet, bankerna och spararna
av Birgitta Eriksson (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Premiepensionen utgör ett olyckligt inslag i pensionssystemet som framtvingats av de borgerliga partierna i pensionsuppgörelsen. Det lät givetvis bra att den enskilde skulle ges möjligheter att påverka sin pension genom att välja fonder vari hans eller hennes premiepension placerades. Efter hand har dock både det ena och andra bekymret dykt upp. Olika fonder har olika höga avgifter för att sköta placeringen vilket äter upp pengarna. Utbudet i PPM har svällt till 750 fonder och blivit både svåröverskådligt och svårbegripligt för den som verkligen vill göra bra val och flytta sina pengar. Mängden fonder snarare hämmar än främjar konkurrens och effektivitet eftersom den osäkre hellre sitter still i båten än väljer något nytt, som kanske senare visar sig ännu sämre än den dåliga placering man redan har.
Trots allt detta gjorde börsuppgången ändå att alla kände en viss förtröstan hur usla fonder man än valt. Hur katastrofalt premiepensionsinslaget är visar sig dock nu. Hushållens PPM-besparingar har i snitt krympt med 0,8 procent årligen sedan de första inbetalningarna gjordes 1995. Som jämförelse har avkastningen i det allmänna inkomstpensionssystemet, som pengarna annars hade legat i, varit plus 3,5 procent årligen. Totalt har svenskarna pumpat in 264 miljarder kronor i systemet. Värdet vid senaste årsskiftet låg på 231 miljarder kronor, alltså ett minus på 33 miljarder kronor. Bankerna är de enda vinnarna på premiepensionssystemet. Trots dålig förvaltning har fondbolagen hämtat hem runt 8 miljarder kronor sedan starten. Spararna har däremot alltså förlorat 33 miljarder kronor.
Vilka initiativ avser statsrådet att ta med anledning av det för pensionsspararna mindre framgångsrika resultatet av premiepensionssystemet?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:792 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2008/09:792 PPM-systemet, bankerna och spararna
Statsrådet Mats Odell
Birgitta Eriksson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta med anledning av det för pensionsspararna – för tillfället – mindre framgångsrika resultatet av premiepensionssystemet.
Det nuvarande pensionssystemet, där premiepensionssystemet är en del, vilar på en fempartiuppgörelse i riksdagen mellan socialdemokraterna och de fyra partierna i Allians för Sverige. Birgitta Eriksson verkar dela pensionsuppgörelsens ståndpunkt att den enskilde ska ges möjligheter att påverka sin pension genom att välja fonder i premiepensionssystemet. Det hon riktar kritik mot är antalet fonder samt systemets kostnad och utfall för spararna.
Det finns för närvarande omkring 800 fonder i systemet. En tidigare utvärdering av premiepensionssystemets funktion har visat på ett behov av särskilt stöd till spararna för att underlätta valet av fonder. Som en följd av detta finns det sedan några år tillbaka ett webbverktyg, Lotsen, på Premiepensionsmyndighetens (PPM) webbplats där pensionsspararna får hjälp att välja lämplig risknivå på sitt sparande.
När det gäller förvaltningskostnaderna är dessa väsentligt lägre i PPM-systemet än för de privatpersoner som sparar direkt i fonder. Enligt min bedömning utövar PPM därigenom en välbehövlig prispress på fondbolagen. Den genomsnittliga årliga fondavgiften för premiepensionsspararna, inklusive myndighetens egna administrativa kostnader, understiger 0,5 procent. Det betyder att fonderna i premiepensionssystemet har en kostnad som ligger under hälften av den nivå som annars gäller på marknaden. Det betyder också att PPM genom sitt aktiva arbete med att pressa kostnadsnivåerna årligen återfört i storleksordningen 1 miljard kronor till pensionsspararna. Även i en internationell jämförelse med liknande pensionsförvaltning har det visat sig att myndigheten bedriver ett mycket kostnadseffektivt arbete.
När det gäller värdeutvecklingen i premiepensionssystemet är den för närvarande negativ. Detsamma gäller även för annat långsiktigt sparande som är direkt kopplat till börsutvecklingen. Även AP-fonderna, där buffertkapitalet till inkomstpensionen förvaltas, har uppvisat kraftigt negativa resultat på sistone vilket väntas påverka inkomstpensionens utveckling framöver.
Det finns dock anledning att påpeka att så sent som 2007 var den genomsnittliga årliga värdeförändringen i premiepensionssystemet över 5 procent, alltså en betydlig bättre värdeutveckling än för inkomstpensionen under motsvarande tolvårsperiod. Man ska inte heller glömma att det för flertalet av framtidens pensionärer är fråga om en mycket lång spartid och det finns därför definitivt inte anledning att döma ut hela systemet baserat på ett enstaka års värdeutveckling.
Regeringen förbereder, som tidigare aviserats, att i närtid föreslå ett antal förbättringar i premiepensionssystemet som bland annat syftar till att öka valbarheten i de statliga alternativen samt erbjuda kostnadseffektiva placeringsalternativ för icke-väljarna. Börsens kortsiktiga utveckling är dock inte något som jag eller regeringen vare sig kan eller bör påverka. Min övertygelse är ändå att flertalet pensionärer framöver kommer att få en högre pension än vad de annars skulle fått om premiepensionen inte fanns som ett inslag i deras pensionssparande.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.