Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

pojkars bristande skolresultat

Skriftlig fråga 2004/05:1604 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-05-12
Inlämnad
2005-05-12
Besvarad
2005-05-18
Svar anmält
2005-05-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 maj

Fråga 2004/05:1604

 av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Ibrahim Baylan om pojkars bristande skolresultat

Under en längre tid i den skolpolitiska debatten har diskussionen handlat om hur flickor ska få en större plats i skolan, hur deras intresse för naturvetenskap, teknik och högre studier i allmänhet ska främjas. Medan denna debatt förts, som historiskt sett definitivt inte varit oberättigad, kan man konstatera att det sedan ett antal år finns ökande skillnader mellan flickors och pojkars studieresultat @ till pojkarnas nackdel.

I princip alla parametrar som karakteriserar studieframgång pekar entydigt på att pojkar i dagens svenska skola inte lyckas särskilt bra vid jämförelse med flickorna. Detta gäller på alla stadier i skolsystemet @ grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Parametrarna som avses är till exempel betyg, provresultat från nationella prov, genomströmning i skolsystemet etcetera. Kvinnor utgör i dag en majoritet av de studerande vid högskolan (ca 60 %), medan männens andel successivts sjunker. Det måste ses som problematiskt om utvecklingen med allt sämre studieresultat för pojkar fortsätter, och om könsfördelning inom den högre utbildningen blir allt skevare.

Det är möjligt att många fortfarande, åtminstone utanför skolans värld, felaktigt antar att det är pojkarna som ensidigt har fördel i dagens skola och att det är flickorna som behöver extra stöd. De olika könens olika jämställdhetsproblem kan uppenbarligen inte beskrivas eller lösas så enkelt.

Vad avser statsrådet att göra för att jämställdhetsarbetet i skolan bättre ska svara mot de olika könens olika behov?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1604 besvarad av Ibrahim Baylan

den 18 maj

Svar på fråga 2004/05:1604 om pojkars bristande skolresultat

Statsrådet Ibrahim Baylan

Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att jämställdhetsarbetet i skolan bättre ska svara mot de olika könens olika behov.

Jag anser att det är viktigt att man inte glömmer bort pojkar i skolans jämställdhetsarbete. De strukturer som formar genus påverkar både pojkar och flickor. Därför behövs olika metoder i jämställdhetsarbetet. Det är min mening att fler insatser och åtgärder inom utbildningsväsendet måste fokusera på pojkar och män för att bryta traditionella könsmönster och könsroller, som leder till sämre studieresultat för pojkar och könsbundna studieval. Brister i jämställdhet begränsar möjligheterna för individer av båda könen att utvecklas till sin fulla potential som människa utifrån sina egna förutsättningar.

Skolan ska främja jämställdhet mellan könen. Jämställdhet handlar om demokrati. I de tre läroplanerna (Lpo 94, Lpf 94 och Lpfö 98) formuleras verksamheternas värdegrund och jämställdhetsuppdrag. Skolan ska vara en plats där grunden läggs för ett jämställt och jämlikt samhälle genom att traditionella könsmönster motverkas och maktordningen mellan könen bryts.

För att stärka och stödja kommunernas kompetens på jämställdhetsområdet avsatte regeringen under perioden 2002@2004 medel för att utbilda pedagogiska resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap (så kallade genuspedagoger). Genom utbildningen ska deltagarna få kompetens att genomföra förändringar i förskolans och skolans jämställdhetsarbete. Utbildningen fokuserar på att lyfta fram både pojkar och flickor. Ambitionen är att det ska finnas en genuspedagog i varje kommun 2005. Hittills har 255 genuspedagoger från sammanlagt 145 kommuner utbildats. Myndigheten för skolutveckling ska presentera en utvärdering av utbildningen av genuspedagoger senast i december 2005.

Eftersom könsroller konstrueras tidigt behövs tidiga insatser. I augusti 2003 fattade regeringen beslut om att tillsätta en jämställdhetsdelegation för förskolan (U 2003:12) som ska lyfta fram, förstärka och utveckla förskolans jämställdhetsarbete. Ett av delegations uppdrag är att lyfta fram goda exempel från Sverige och andra länder på insatser för att stimulera fler män att söka sig till utbildningar med inriktning mot barn och arbete i förskolan samt för att behålla män som redan arbetar i förskolan. Delegationens uppdrag omfattar perioden från den 1 december 2003 till och med den 30 juni 2006. Delegationen presenterade sitt delbetänkande Den könande förskolan @ om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete (SOU 2004:115) i december 2004.

Myndigheten för skolutveckling har jämställdhet som ett av sina prioriterade områden. Jag skulle här vilja lyfta fram några satsningar som myndigheten har gjort som även fokuserar på pojkars situation. Myndigheten har dels framställt stödmaterialet Hur är det ställt? Tack, ojämt! som ger en bakgrund till köns- och maktskillnader i skolan och samhället och visar hur könsordningen skapas och upprätthålls. Kommunerna och skolorna fick information och material hösten 2003. Dels har myndigheten utfört ett arbete kring filmen Hip Hip Hora! där myndigheten samarbetade med Svenska filminstitutet och erbjöd elever i årskurs 6@9 subventionerade visningar av filmen. Omkring 440 visningar har genomförts runtom i Sverige, vilket innebär att omkring 50 000 elever har sett filmen. I anslutning till filmen har könsroller problematiserats och diskuterats.

Det är min övertygelse att vi kan nå en bättre måluppfyllelse om skolorna har goda kunskaper om genus och genomför insatser för både pojkar och flickor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.