Plast i haven
Skriftlig fråga 2011/12:711 av Olsson, Hans (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-07-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2012-08-14
- Anmäld
- 2012-08-16
- Svar anmält
- 2012-08-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 juli
Fråga
2011/12:711 Plast i haven
av Hans Olsson (S)
till miljöminister Lena Ek (C)
Det finns många olika sorters sopor i haven. De flesta soporna kommer från fartyg. Besättningen slänger helt enkelt sitt avfall i vattnet. Även stormar och floder kan föra med sig sopor från stränder och städer ut i havet.
En stor del av soporna är av plast. Från fartyg dumpas årligen mer än 6,5 miljoner ton plast i havet, som mycket långsamt bryts ner. En plastmugg kan finnas kvar i 100 år.
Plasten kan precis som andra sopor dränka eller skada sjöfåglar, fiskar och däggdjur. Plast kan framkalla svält genom att djuren sväljer plastkulor som får dem att känna sig mätta och då inte äter ordentligt.
Ny forskning pekar också på att det kan finnas mycket mer plast i världshaven än vad vi tidigare trott. Det handlar om plastpartiklar som är så små att vi inte kan se dem. Plastpartiklarna äts av exempelvis musslor, och kan ge förgiftning längre upp i näringsväven. I Stilla havet finns en ö av plastskräp som är dubbelt så stor som delstaten Texas, och i Bohusläns skärgård flyter mer än 5 000 kubikmeter plast i land varje år.
Genom vilka svenska åtgärder och initiativ inom EU vill statsrådet minska plastnedskräpningen av våra egna hav och av världshaven?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:711 besvarad av Miljöminister Lena Ek
den 14 augusti
Svar på fråga
2011/12:711 Plast i haven
Miljöminister Lena Ek
Hans Olsson har frågat mig genom vilka svenska åtgärder och initiativ inom EU som jag vill minska plastnedskräpningen av våra egna hav och världshaven.
Det är oroväckande att så mycket sopor fortfarande hamnar i haven. Alla måste vara medvetna om avfallets påverkan på miljön och betydelsen av en miljömässig hantering. Det förebyggande arbetet för att hindra att avfallet hamnar i haven är viktigast i sammanhanget. Här har vi alla ett ansvar.
Sverige har ratificerat den internationella överenskommelsen (Marpol) som reglerar dumpning av avfall till sjöss. Den innehåller dessutom ett särskilt förbud om dumpning av plastavfall till havs. Sverige har även ratificerat Londonprotokollet om dumpning och deltar aktivt i arbetet med att minska marin nedskräpning inom ramen för de regionala konventionerna Helcom och Ospar.
Inom EU har havsmiljödirektivet identifierat detta område som ett av flera att hantera särskilt. Enligt min bedömning kommer detta att medföra att fler insatser görs för att minska nedskräpningen i den marina miljön. Havs- och vattenmyndigheten deltar i det internationella samarbetet i frågan och har också beviljat medel till flera projekt under 2012 för att minska mängden marint skräp. Vidare har EU-kommissionen aviserat att de ska presentera ett meddelande om plastavfall under 2012 vilket bland annat ska hantera frågan om marin nedskräpning.
Regeringen har också vidtagit åtgärder för att främja en generellt minskad nedskräpning i stadsmiljön, i naturen och längs våra kuster bland annat genom ett särskilt uppdrag till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket samarbetar nu nära med Håll Sverige Rent i genomförandet av detta uppdrag som ska redovisas i april 2013.
Jag välkomnar också de kampanjer som genomförs för att främja minskad nedskräpning. Den så kallade Kusträddarkampanjen som genomfördes i april i år är ett bra exempel. Denna kampanj bidrar till en minskad nedskräpning av våra stränder vilket i sin tur medför att avfall inte hamnar i havet.
Jag följer således noggrant det pågående arbetet. När EU-kommissionen har presenterat sitt förslag om plastavfall kommer jag att aktivt bidra till att driva frågan framåt. Nationellt inväntar jag de förslag som Naturvårdsverket ska presentera i sin slutredovisning av regeringsuppdraget innan jag vidtar ytterligare åtgärder i denna viktiga fråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.