Parlamentariskt inflytande i Riksgäldens styrelse
Skriftlig fråga 2008/09:509 av Olsson, Hans (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-01-22
- Anmäld
- 2009-01-23
- Besvarad
- 2009-01-28
- Svar anmält
- 2009-01-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 januari
Fråga
2008/09:509 Parlamentariskt inflytande i Riksgäldens styrelse
av Hans Olsson (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Riksgälden har getts möjlighet att besluta om stödåtgärder till kreditinstitut som inte begränsas till något belopp. Riksgälden har därmed fått nya befogenheter och mandat som i stora delar motsvarar de uppgifter Bankstödsnämnden hade under 1990-talet och som kan ge exceptionellt stora samhällsekonomiska och statsfinansiella effekter. I Bankstödsnämndens styrelse ingick bland annat ledamöter från både regeringen och oppositionspartier. På motsvarande sätt behövs parlamentarisk insyn i och inflytande över de nya uppgifter som nu läggs på Riksgälden.
Förvisso bör Riksgäldens styrelse fatta besluten om stöd och detta ska framgå av myndighetens instruktion. Detta ställer då också speciella krav på Riksgäldens styrelse med avseende på parlamentarisk representation. Antalet ledamöter i Riksgäldens styrelse borde utökas med ett antal riksdagsledamöter från både majoriteten och oppositionen. Denna parlamentariska representation kunde vara temporär, det vill säga kvarstå bara så länge som Riksgälden har sina nya befogenheter.
På vilka omständigheter och fakta har statsrådet baserat sitt ställningstagande om att inte ha någon parlamentarisk insyn och inflytande över Riksgälden i den nu uppkomna situationen med nya befogenheter och långtgående mandat för myndigheten?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:509 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2008/09:509 Parlamentariskt inflytande i Riksgäldens styrelse
Statsrådet Mats Odell
Hans Olsson har frågat mig om omständigheter och fakta kring ställningstagandet att inte ha parlamentarisk insyn och inflytande i Riksgäldens styrelse med anledning av myndighetens nya uppgift att besluta om stödåtgärder till kreditinstitut. Jämförelse görs med Bankstödsnämndens styrelse under 1990-talet där ledamöter från regeringen och oppositionspartierna ingick. Frågeställaren menar att antalet ledamöter i Riksgäldens styrelse bör utökas temporärt, det vill säga under tiden som Riksgälden har sina nya befogenheter, så att både majoriteten och oppositionen finns representerade i styrelsen.
Innan jag går in på frågan om parlamentarisk representationen i styrelsen vill jag nämna varför hanteringen av stöd till finansiella institut i kris placerades i Riksgäldskontoret. Som bekant är Riksgäldskontoret statens finansförvaltning. I myndigheten finns stor kunskap om det finansiella systemet. Bland annat finns expertis inom området garantier då myndigheten sedan lång tid tillbaka har i uppgift att hantera och prissätta statliga garantier. Sedan början av 2008 ansvarar myndigheten även för insättningsgarantiverksamheten. Att skapa en ny myndighet för att hantera stödåtgärder till kreditinstitut bedömdes inte ändamålsenligt i den situation som rådde. När den finansiella oron tilltog under hösten 2008 var det svårt att förutse utvecklingen. Det var också svårt att bedöma omfattningen av de stödåtgärder som kunde bli aktuella. Vidare talade erfarenheter från den svenska bankkrisen under 1990-talet för att stödåtgärder bör skötas av en egen myndighet och inte av regeringen.
Beträffande frågan om parlamentarisk insyn och inflytande i Riksgäldskontorets styrelse vill jag erinra om den reform som regeringen genomfört av statliga myndigheters ledning och som har beskrivits i budgetpropositionerna för 2008 och 2009. Av myndighetsförordningen, som trädde i kraft den 1 januari 2008, framgår att en myndighet kan ledas av en myndighetschef, en styrelse eller en nämnd. Leds myndigheten av en myndighetschef kan det finnas ett insynsråd. I samband med reformen har regeringen gjort en samlad bedömning av vilken ledningsform som är den lämpligaste för respektive myndighet för att nå en effektiv och klok styrning. I de fall regeringen har bedömt frågan om parlamentarisk, eller annan, insyn som särskilt viktig har ett insynsråd inrättats.
För Riksgäldskontoret har regeringen valt ledningsformen styrelse med fullt ansvar. För att en styrelse ska kunna fungera som ett effektivt ledningsorgan och kunna ta ansvar inför regeringen är det viktigt att den har en väl sammansatt kompetens. Avgörande för om en person ska komma i fråga som ledamot i en styrelse är de kompetenskrav som följer av verksamhetens och uppdragets art. Ledamöterna bör ha god sakkunskap eller professionell erfarenhet av frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. De bör också kunna ta ett övergripande ansvar för myndighetens ekonomi, långsiktig planering och andra strategiska frågor. Stor omsorg bör därför läggas vid rekryteringen av såväl extern ordförande som övriga ledamöter som regeringen ska förordna.
Styrelseledamöter måste stå obundna av olika partsintressen och i sin ledamotsroll företräda uteslutande regeringen och myndigheten. Exempelvis kan lämpligheten ifrågasättas av att personer som är verksamma inom branschorganisationer förordnas som ledamöter i tillsynsorganisationer vilka utövar tillsyn över berörda branschorganisationers medlemmar. För riksdagsledamöter kan på motsvarande sätt lojalitetskonflikter eller risk för misstanke om jäv – delikatessjäv – uppstå när frågor som rör aktuell verksamhet också ska behandlas i riksdagen. Detta gäller särskilt om riksdagsledamoten också är ledamot i det utskott till vars ansvarsområde den aktuella myndigheten hör.
För att tillföra ytterligare kompetens till Riksgäldens styrelse avseende de nya uppgifterna, beslutade regeringen att utöka antalet ledamöter i styrelsen från sju till nio från och med årsskiftet 2008/09. Hittills har regeringen förordnat två nya styrelseledamöter med särskild kompetens på det område där Riksgäldskontoret fått sitt mandat utvidgat, nämligen Handelsbankens tidigare verkställande direktör Lars O. Grönstedt samt advokaten Marika Rindborg Holmgren. Inom kort kommer ytterligare en ledamot med erfarenhet på området att tillsättas då det finns en vakans i styrelsen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.