osäkra svenska vägar

Skriftlig fråga 2004/05:498 av Johansson, Bengt-Anders (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-12-03
Inlämnad
2004-12-03
Besvarad
2004-12-08
Svar anmält
2004-12-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 december

Fråga 2004/05:498

av Bengt-Anders Johansson (m) till statsrådet Ulrica Messing om osäkra svenska vägar

Var tredje svensk väg döms ut som osäker. Det är resultatet av det säkerhetstest som Motormännens riksförbund har genomfört tillsammans med European Road Assessment Programme. I testet säkerhetsklassas 380 mil av det svenska vägnätet varav 30 %, eller 114 mil, döms ut som osäkert.

Resultatet är ett klart underbetyg när det gäller så viktiga transportleder som Europavägar och nationella stamvägar. I olika sammanhang har vi moderater påpekat behoven av upprustning av det svenska vägnätet. När nu den svenska regeringen blir utpekad, i ett europeiskt test, för oacceptabla brister måste regeringen också vidta åtgärder. Detta är ytterligare ett bevis för vad som händer när regeringen, tvingad av sitt stödparti Miljöpartiet, prioriterar järnvägssatsningar i stället för vägsatsningar, trots att 90 % av trafiken går på vägarna.

Min fråga till statsrådet blir därför vilka åtgärder hon avser att vidta för att mycket snabbt höja säkerheten på de svenska vägarna och därmed rädda människoliv.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:498 besvarad av Mona Sahlin

den 8 december

Svar på fråga 2004/05:498 om osäkra svenska vägar

Statsrådet Ulrica Messing

Bengt-Anders Johansson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att mycket snabbt höja säkerheten på de svenska vägarna och därmed rädda människoliv. Bakgrunden till frågan är det säkerhetstest av ett antal större vägar i södra och mellersta Sverige som genomförts av Motormännens riksförbund enligt det europeiska säkerhetsprogrammet EuroRAP (European Road Assessment Programme).

Trots att Sverige är ett av världens trafiksäkraste länder dör eller in@validiseras mellan 4 och 5 % av varje årskull av svenska befolkningen till följd av trafikolyckor. Det är inte acceptabelt och regeringen har därför prioriterat trafiksäkerhetsarbetet genom ett stort antal åtgärder. Jag välkomnar den kartläggning som gjorts inom ramen för EuroRAP och ser den som ytterligare ett underlag som får ligga till grund inför vårt fortsatta arbete.

I våras lades propositionen Fortsatt arbete för en säker vägtrafik (prop. 2003/04:160) fram på riksdagens bord. I propositionen anges att den långsiktiga inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet enligt beslutet om nollvisionen ligger fast. Inriktningen de närmaste åren bör vara att fortsätta och intensifiera arbetet med att integrera säkerhet i trafikmiljön på det statliga och kommunala vägnätet, i kvalitetssäkringen av transporter, i arbetsmiljöarbetet samt i fordonsutvecklingen. Vi riktar också en del åtgärder direkt mot trafikanterna för att få fler att bättre följa gällande trafikregler, framför allt när det gäller hastighetsanpassning, nykterhet och användning av skyddsutrustning.

När det gäller frågan om vilka om- och tillbyggnader som sker på det statliga vägnätet har regeringen nyligen fastställt den nationella väghållningsplanen för perioden 2004@2015. Den innefattar investeringar på 42,1 miljarder kronor. Av dessa är 4,9 miljarder kronor öronmärkta för fysiska trafiksäkerhetsåtgärder, det vill säga mötesseparering med mitträcke, ombyggnad av korsningar, åtgärder för oskyddade trafikanter med mera. År 2015 räknar regeringen med att på de delar av det nationella stamvägnätet som har hastighetsgräns 90 eller 110 kilometer per timme och flöden över 3 500 fordon per dygn ska 90 % av trafikarbetet ske på mötesseparerade vägar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.