OS i Kina och mänskliga rättigheter
Skriftlig fråga 2004/05:4 av Wigström, Cecilia (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-09-16
- Anmäld
- 2004-09-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-09-30
- Svar anmält
- 2004-10-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:4
av Cecilia Wigström (fp) till statsrådet Mona Sahlin om OS i Kina och mänskliga rättigheterDe olympiska spelen år 2008 äger rum i Kina. Det är ett land ovärdigt OS-värdskapet eftersom dess kommunistiska ledare begår omfattande övergrepp mot den egna befolkningen och hotar Taiwan med krig. Det strider mot hela den olympiska andan av sportsliga tävlingar i fred och samförstånd. Vi ska inte isolera Kina, men att samarbeta med Kina innebär inte att det är rimligt att utse Kina till värd för OS. Ett värdskap innebär mycket prestige och goodwill, något som Kina inte förtjänar.
Kina kommer att vilja visa upp vackra bilder på ekonomiska framgångar och dölja den omänskliga behandlingen av medborgare samt hoten mot Taiwan. Exempelvis kommer Kina säkerligen vilja kroppsvisitera alla OS-besökare och beslagta regimfientliga skrifter. Internationella olympiska kommittén och de svenska medlemmarna däri har ett stort ansvar. De får inte låta sig styras av Kina och gå den kinesiska regimens ärenden. OS-besökare och TV-tittare har rätt att få veta sanningen om Kinas brutalitet.
Vilka åtgärder tänker sportministern vidta för att verka för att den kinesiska vardagen av övergrepp inte döljs för besökare och TV-tittare vid OS år 2008?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:4 besvarad av Laila Freivalds
Svar på fråga 2004/05:4 om OS i Kina och mänskliga rättigheter
Utrikesminister Laila Freivalds
Cecilia Wigström har frågat statsrådet med ansvar för sportfrågor, Mona Sahlin, vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att förhindra att Kinas brott mot de mänskliga rättigheterna döljs under OS 2008. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.
Den internationella olympiska kommittén tilldelade 2001 Peking arrangörsskapet för de olympiska spelen 2008. Beslutet har välkomnats på många håll, både i Kina och i omvärlden, inte enbart därför att Kina är en stor idrottsnation, utan även då detta innebär en ökad exponering, som kan ge stimulans för förändringar i positiv riktning.
Kina har genomgått en snabb ekonomisk tillväxt under drygt två decennier, och landets ekonomiska och politiska betydelse har ökat markant. Under denna period har öppenheten och utbudet av kultur och information ökat samtidigt som statens inblandning i människors privatliv har minskat något. Bristande respekt för de mänskliga rättigheterna är dock fortsatt ett problem i Kina. Sverige söker därför på olika sätt, genom dialog och samarbete, både enskilt, i EU-samarbetet och genom FN-systemet, bidra till en utveckling i Kina som leder till att respekten för de mänskliga rättigheterna stärks och att internationella normer vinner ytterligare insteg i det kinesiska rättssystemet. Arbete pågår även inom initiativet Globalt Ansvar, som syftar till att stimulera svenska företags engagemang för frågor som rör socialt och miljömässigt ansvarstagande i länder där de är verksamma.
Under OS 2008 kommer omvärlden sannolikt genom medierna och under olika evenemang att fokusera inte bara på de rent sportsliga händelserna, utan i hög grad även på det samhälle som möter en besökare i Kina i dag. Man kan utgå ifrån att även negativa sidor av den snabba moderniseringen och frågor som brott mot mänskliga rättigheter kommer att skildras och diskuteras i internationella medier. Detta kan även stimulera den inhemska debatten i Kina. Det kan inte uteslutas att ett stort evenemang som ett OS i stället för att dölja den kinesiska vardagen och avigsidorna i samhället kommer att bidra till mer av erfarenhetsutbyte och öppen debatt om olika samhällsfrågor och om landets fortsatta utveckling.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.