Omyndiga fruars barnbidrag
Skriftlig fråga 2017/18:518 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-12-18
- Överlämnad
- 2017-12-19
- Anmäld
- 2017-12-20
- Sista svarsdatum
- 2018-01-02
- Svarsdatum
- 2018-01-10
- Besvarad
- 2018-01-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Barn i Sverige får barnbidrag upp till 16 års ålder. Enligt de regler som råder enligt Försäkringskassan får ett gift barn själv barnbidraget, till skillnad från ogifta barn, för vilka vårdnadshavarna normalt får barnbidraget. Synen på barn blir alltså olika från myndigheterna, beroende på om barnet är gift eller ej. Någon förklaring till varför Försäkringskassan anser att barn som är gifta är bättre lämpade att ta hand om sitt eget barnbidrag finns inte på myndighetens hemsida.
Sverigedemokraterna anser att barn aldrig borde betraktas som gifta i Sverige, och därmed skulle problemet inte finnas. Tyvärr har regeringen under hela sin regeringstid gjort allt den kan för att försvara en ordning där barn fortsatt kan vara gifta, och den har fördröjt alla möjligheter till förändring. Om barn inte kan betraktas som gifta i Sverige skulle många problem kunna undvikas. Att dessutom jämställa gifta barn med myndiga, så att de själva anses ha rätt att till exempel motta barnbidrag, är bara ytterligare exempel på hur regeringen väljer att förvägra vissa barn rätten till en trygg barndom.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Varför anses barn som är gifta mogna nog att själva förfoga över sitt barnbidrag medan ogifta barn aldrig kan få samma förfoganderätt över sitt barnbidrag?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:518 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2017/07453/FST
Socialdepartementet
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:518 av Mikael Eskilandersson (SD) Omyndiga fruars barnbidrag
Mikael Eskilandersson har frågat mig varför barn som är gifta anses mogna nog att själva förfoga över sitt barnbidrag medan ogifta barn aldrig kan få samma förfoganderätt över sitt barnbidrag.
Låt mig börja med att vara tydlig, problemet är inte att vissa barn får disponera sitt barnbidrag själva medan andra inte får det, problemet är att barn är gifta.
Att stärka skyddet mot barnäktenskap och att motverka de negativa konsekvenser som äktenskap medför för barn är en mycket angelägen fråga för regeringen. Barn ska få vara barn och få leva i frihet från vuxenlivets ansvar.
Rätten till barnbidrag regleras i socialförsäkringsbalken (SBF). Allmänt barnbidrag betalas ut av Försäkringskassan till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. I de flesta fall är barnets vårdnadshavare bidragsmottagare. Av SBF framgår dock att ett barn som själv är gift är bidragsmottagare, vilket har sin bakgrund i en nu borttagen bestämmelse i föräldrabalken om, att vårdnaden om ett barn, enligt föräldrabalken, före lagändringarna 2014 skulle består till dess att barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår ingick äktenskap.
Möjligheten för en person under 18 år att få tillstånd att ingå äktenskap i Sverige togs bort den 1 juli 2014. Möjligheterna att i undantagsfall erkänna utländska barnäktenskap där minst en av parterna har anknytning till Sverige och att erkänna utländska tvångsäktenskap begränsades ytterligare vid samma tidpunkt.
För att ytterligare stärka barns skydd mot barnäktenskap har regeringen vidtagit flera åtgärder under mandatperioden.
Socialstyrelsen har nyligen redovisat ett regeringsuppdrag att analysera socialtjänstens handläggning i ärenden som rör barn som kommer till Sverige och där barnen uppges vara gifta. Uppdraget har innefattat att ta fram en förstärkt vägledning till kommunerna samt utarbeta och sprida information till barnen och deras närstående om lagar och praxis, såsom förbud mot barn- och tvångsäktenskap, socialtjänstens uppdrag och barnets rätt till stöd och skydd.
Regeringen anser att det är angeläget att utvärdera den nya lagstiftning som trädde ikraft den 1 juli 2014 och har gett en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25). I ett tilläggsuppdrag har utredaren fått ytterligare uppgifter, däribland att undersöka möjligheterna att införa mer effektiva verktyg för att förhindra att människor i Sverige tvingas ingå äktenskap eller könsstympas utomlands (direktiv 2017:78).
I ett delbetänkande (SOU 2017:96) föreslår utredaren den 5 december 2017 att utländska barnäktenskap inte ska erkännas om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige.
Betänkandet har skickats på remiss och utredningens slutsatser och förslag kommer att beredas i Regeringskansliet. I den analysen kan angränsande frågor omfattas.
Stockholm den 10 januari 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.